Svenska Kyrkan förbereder sig för krigsscenario

- Det Svenska kyrkan gör just nu är i samma kategori som övriga samhället. Det vill säga ser över krisberedskapen både nationellt och i de enskilda församlingarna, säger Lisa-Gun Bernerstedt, ställföreträdande avdelningschef på ledningsavdelningen och samordnare av arbetet med civilt försvar på kyrkokanliset.

Kyrkan ser nu över beredskapen på såväk nationell nivå som på församlingasnivå. Bakgrunden är att under krig och kris måste kyrkan kunna fortsätta sin verksamhet för att kunna "fortsätta vara ett stöd för människor och bidra med hopp och livsmod",

Det menar säger  Bernerstedt som också är beredskapsansvarig på kyrkokansliet.

Kyrkans Tidning skriver:

Vad är viktigast nu?

- Det handlar om att göra verksamhetsanalyser och krigsplaceringar. Och vad som behöver finnas i händelse av krig så att vi kan fortsätta vara ett stöd för människor och bidra med hopp och livsmod. Det handlar också om hur stiften samverkar med regionerna och hur Svenska kyrkan i stort samverkar med myndigheter på nationell nivå. Ett särskilt fokus ligger också på arbetet med beredskapsplanering inom de lagstadgade uppdrag Svenska kyrkan har.

Lisa-Gun Bernerstedt

Vad är nästa steg?

- Det är svårt att gå in på i detalj. Men på Svenska kyrkans intranät finns vägledning, fakta- och kunskapsunderlag för alla nivåer i Svenska kyrkan i beredskapsplaneringen. När arbetet ska vara klar är svårt att säga eftersom hela samhället bygger upp beredskapen från en låg nivå efter att totalförsvaret rustades ner i början på 2000-talet. Men troligen några år framöver, säger Lisa-Gun Bernerstedt.

- Parallellt med det övriga arbetet håller vi på att bygga upp en externwebb där sammanfattningar över beredskapen och var Svenska kyrkan finns i samhällets beredskapsarbete ska finnas tillgänglig för övriga samhället och exempelvis media. Den ska vara klar i mars. 

Möten under hösten

Under hösten har biskopsmötet och kyrkostyrelsen haft möten med försvarsmakten, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelserna och regionerna, om höjd beredskap. I december skickade Svenska kyrkan ut ett brev till församlingar där de skriver att de ser hur det under mötena blivit tydligare att händelseutvecklingen i världen och vad det kan innebära för Sverige, kan komma att betyda att större krav ställs på beredskapen i Svenska kyrkan. 

Svenska kyrkan har ett särskilt ansvar att förmedla närvaro, öppenhet och hopp. Men den har också lagstadgat ansvar: att verksamheten måste fungera också vid samhällsstörning, vilket omfattar exempelvis våldsdåd i närområdet, långvariga strömavbrott, väderkatastrofer, pandemi och krig. Inför sådana eventuella kriser måste kyrkan förbereda sig, skriver biskoparna.

På intranätet Kornet har Svenska kyrkan gått ut med information kring vad beredskapen innebär och hur den ska genomföras.

Ansvaret läggs på kyrkoherdar och ordföranden som leder församlingarna, och de uppmanas nu hålla sig uppdaterade om vilka åtgärder som kan komma bli aktuella. Kyrklig beredskap kan exempelvis röra sig om att se över den ordinarie verksamheten och hur den skulle kunna komma att påverkas, se ifall medarbetare är krigsplacerade, hur it-system skulle kunna påverkas, göra sårbarhetsanalyser, rusta upp för enskilda samtal, hur man bevarar kyrkliga kulturminnen och tänka över hur man kan ta hand om större grupper med barn och unga. Arbetslag kan titta på webbutbildningar på intranätet kring detta. 

Lagstadgat uppdrag som huvudman för begravningsverksamhet

En annan beredskapsfråga handlar om att begravningsverksamheten ska kunna fortsätta bedrivas. Svenska kyrkan har ett särskilt lagstadgat uppdrag som huvudman för begravningsverksamhet, med undantag för Stockholm och Tranås där kommunen har ansvaret. Bland annat ska församlingar och pastorat erbjuda gravplatser, gravsättning, vissa transporter, lokal för förvaring av avliden, lokal för ceremoni och kremering.

Eva Årbrandt Johansson

I och med risk för elavbrott blir beredskapen snarare att hålla med markreserv, eftersom begravning måste ske med kista då möjligheten till kremering tillfälligt kan gå förlorad. Före år 2000 fanns krav på att kyrkan skulle hålla med extra gravmarksplats för fem procent av församlingsborna, även de som inte är medlemmar.

- Det är ett råd vi plockat upp och ger nu till församlingar och pastorat i den promemoria vi skickat ut, säger Eva Årbrandt Johansson, samordnare för begravningsverksamheten inom Svenska kyrkan.

- Möjligheten att uppfylla denna rekommendation ser väldigt olika ut på olika platser i landet, och på vissa ställen är det svårare. Men rådet är att tidigare avsatt mark som ännu inte tagits i bruk eller sålts av, ska man behålla. Vi har fått några få frågor från församlingar där de exempelvis fått erbjudande att sälja mark till kommunen. Vi säger att de får göra som de vill, men vi föreslår att de ska behålla marken. 

Anna Mendelsson
sandaren@sandaren.se