Ny lag om juridiskt kön splittrar feminister och hbtq-personer

Den 21 februari skulle regeringen lagt fram ett lagförslag som skulle förenkla processerna kring könskorrigering. Men utan förklaring från sjukvårdsministern, kristdemokraten Acko Ankarberg Johansson, så kom inget förslag.
Frågan är på många sätt känslig och kontroversiell. Sverige­demokraterna är emot förändringen, men den regleras inte av Tidöavtalet och regeringen är därför fri att söka stöd från oppositionspartierna.
Men den splittrar fler än regeringssidan. Det var den förra regeringen som i somras lade fram en lagrådsremiss där det lades större vikt vid en individs själv­identifikation. Den som till exempel är registrerad som kvinna men som upplever sig vara en man ska också kunna ändra sin juridiska könsidentitet utan att först ha genomgått könskorrigerande behandlingar. Men regeringens förslag landade i att det inte enbart ska vara upp till individen, det ska först krävas en förenklad utredning innan en ändring görs. Den lagrådsremissen har fått kritik för att ställa för stora krav, bland annat av RFSU.

Varnat för effekter av lagändring

Stora delar av den svenska kvinnorörelsen har dock varnat för effekterna av en lagförändring. I en debattartikel skriver företrädare för Sveriges kvinnoorganisationer till exempel att kvinnor kan uppleva obehag i omklädningsrum om där finns kvinnor med manliga könsorgan. De pekar också på de problem som kan uppstå inom idrotten, då kvinnor som tidigare varit män får tävla mot biologiska kvinnor. De menar också att synen på kön som självupplevd identitet krockar med det feministiska projektet att frigöra könsrollerna från könet.
Oliver Jähnke som är representant för riksförbundet Ekho:s styrelse, menar att det är viktigt att den nuvarande lagstiftningen ändras:
– Att byta juridiskt kön i Sverige i dag är en process som kräver både utredning av vårdteam, samt beslut från rättsliga rådet och det tar uppemot tio år att få detta gjort. Detta leder till ett onödigt stort lidande för transpersoner.

Skulle lindra psykiskt lidande

Oliver Jähnke berättar att livet som transperson på många sätt innebär väntan, och en press att hela tiden övertyga omvärlden om att du faktiskt tillhör det kön som du gör. Att minska vänte­tiden menar han skulle lindra det psykiska lidandet för alla transpersoner.
– Dessutom finns det transpersoner som inte vill genomgå någon medicinsk transition, utan enbart ändra juridiskt kön och varför ska vi tvinga dem igenom en otroligt lång vårdkedja, som de i slutändan inte behöver?
Han tycker att invändningarna mot att själv få definiera sitt juridiska kön är svaga.
– Vissa uttrycker oro för att män ska byta juridiskt kön till kvinna för att få tillgång till könade omklädningsrum och toaletter och där begå övergrepp på kvinnor. Men vem är det egentligen man är rädd för i det sammanhanget? Det är cis-män ( män som lever enligt könsnormen, reds anm.) som begår övergrepp på kvinnor, och det sker tyvärr redan.

Besviken på feminister

Han är besviken på de feminister som går emot en lagändring.
– Feminismen måste vara inkluderande, annars förstör den sig själv inifrån, säger han.
Inom Kristdemokraterna är just KD-kvinnor mot att juridiskt kön ska bli självdefinierat, något som Svenska Dagbladet skildrat. Professor Kjell O Lejon vid Linköpings universitet tror att det kan bli en svår fråga för Kristdemokraterna att hantera. Han pekar på att Kristdemokraternas ideologiska bas är personalismen, som han uppfattar har som bas att människan är antingen man eller kvinna.
– Om man lägger sig på samma linje som liberalerna eller moderaterna tappas konturerna runt partierna bort, och varför ska man då välja KD? Det kan också innebära att mer socialkonservativa KD-väljare i stället drar sig till SD, säger han.

En av de stora frågorna i splittrat USA

Frågan om transpersoners rättigheter är en av de verkligt stora kulturkrigsfrågorna i det splittrade USA. Kjell O Lejon menar dock att Sverige är mer av trång konsensuskultur och att den som har en mer socialkonservativ hållning inte får samma utrymme som i USA.
– I vårt land synes det som att en given agenda ligger på bordet. Man överger en traditionell binär hållning med två juridiska kön. Lagtexten kommer med absolut största sannolikhet att röstas igenom. Det offentliga diskussionsläget är därför annorlunda än i USA.
Det beror på menar han att republikanerna har en tydlig syn på kärnfamiljen, som grundbulten i samhället, och att äktenskapet är en förening mellan en man och en kvinna. Det demokratiska partiet har dock gått i en mer progressiv riktning.
– En traditionell hållning kolliderar alltså rejält med en ytterst liberal sådan, vilket gör den till en tydlig politisk fråga.