När är det dags att ­renovera kyrkan?

Anders Davidsson

Anders Davidsson, byggprojektledare.  Foto: privat

Bästa verktygen för att bygga om sin kyrka: Att tala med varandra och att fråga nån som vet, anser experten. 
  När värderingar och ideellt arbete ska möta byggkostnader och ny standard är konsensus viktig.

Renovering står högt på önskelistan för många församlingar när elräkningar skenar och fönster ruttnar bort. Anders Davidsson, projektledare i byggbranschen och aktiv i församlingsarbete, har arbetat med kyrkor både professionellt och ideellt. Han tycker inte att det finns några enkla svar på när det är dags att renovera. 

– Det kompliceras av att vi har med oss våra egna värderingar och erfarenheter in i församlingen. Det gör att medlemmarna hamnar i olika beslut för vad som är lämpligt att göra. Det har varit tydligt genom åren när jag har arbetat med kyrkor. Det kräver god kommunikation, inte minst inför ett renoveringsprojekt. 

– Mina tre bästa råd är att fråga nån som vet, fråga nån som vet och fråga nån som vet!

Viktigt ha färdig plan

Vad en tycker är utslitet kan andra se som okej. Där en tycker att ”det är dags” att byta ett tak kan konstruktionen vara i prima skick. Där en vill modernisera vill andra bevara. 

– Det är bra om dialogen är klar när man börjar bygga. Det är lätt att skjuta på de små besluten när man tagit alla de stora. Men det är en fördel att ha en plan helt färdig, poängterar Anders. Några grundläggande utgångspunkter för renovering är prioriteringsordningen. I byggbranschen kan det anses som självklara saker men kanske inte för lekmannen som längtar efter snyggare ytor och inte vill börja med det mer ”osynliga” underhållet.

Prioriteringar vid renovering

Först kommer det yttre tätskiktet: Tak, ytterväggar och grund. 

– Det mest grundläggande kravet är att huset mår bra. Skador på det yttre tätskiktet förstör ett hus. Därför är det allra viktigast att åtgärda. Inte ens försäkringsbolaget täcker sådana skador som uppstått av bristande underhåll. Därefter är det dags att se till det invändiga underhållet: Här handlar det om grundläggande saker som att vatten- och värmesystem inte läcker och att ventilationen fungerar. 

– Det utvändiga och invändiga underhållet handlar mycket om att förhindra fuktskador. Har man redan skador behöver man åtgärda orsaken till skadorna först och kolla om försäkringen kan täcka något av det. Energibesparingar är allt mer aktuellt när energipriserna är höga och hamnar på tredje plats i Anders prioriteringslista. 

– Med en klok renovering kan man spara uppvärmningskostnader varje år framöver.

 

När Vasakyrkan i Örebro sålde en tomt och sitt kafé frigjordes pengar till att göra en efterlängtad ­renovering av kyrkan. Man lägger bland annat nytt tak och bygger en ny kafévåning på läktaren. Foto: Marcus gustafsson

Men att byta tvåglasfönster till dyra med isolerat glas är inte en självklar väg att gå bara för att värmen blir dyr. Se först vad åtgärden kostar. Kanske är det dags att byta fasaden om några år? Då tycker jag att man kan invänta mervärden av en eventuell större renovering i stället. Jämför. Det kan löna sig, säger Anders eftertänksamt. 

Samma sak gäller när man vill byta uppvärmningssystem och bli mer klimatsmart. Här finns många vinster att göra för både de egna kostnaderna och för miljön. Samtidigt kan exempelvis solceller på ett 1 000 kvadratmeter stort tak väga 2,5 ton. Då gäller det att veta att takkonstruktionen verkligen kan bära den extra tyngden. 

Bergvärme kräver i allmänhet ett vattenburet system och kan vara en prisvärd lösning om man har befintliga radiatorer. Behöver man installera nya så drar det dock med sig större installationskostnader medan luft-luftvärmepumpar är en enkel och ofta lönsam investering, exemplifierar Anders.

Viktigast att skydda huset

Först på fjärde plats i en renoveringsöversyn kommer man till det ”roliga” med att försköna ytor, måla, tapetsera, byta kök och badrum. Här kan det också handla om att förändra rums­layout och funktion, anpassat efter den verksamhet som kanske inte var aktuell när kyrkan en gång byggdes. En privatperson som hyr en bostad har möjlighet att begära renovering om lägenheten är sliten efter ungefär 15 år. Att sätta den typen av tidsgränser är inte adekvat när det gäller en kyrka, menar Anders. Det är en ständig balansgång mellan det nödvändiga och det önskvärda. 

– Läckage genom ett tak, det handlar om fakta. Ytskikt och vad folk tycker är snyggt handlar om värderingar! Viktigast är alltid att skydda huset.

Ibland billigare att bygga nytt

Ibland når man en punkt där det rent av inte säkert lönar sig att renovera. Den gamla kyrkan är för dålig i konstruktion och funktion och det blir i längden billigare att bygga nytt. 

– Jag har träffat sådana församlingar och vi brukar rekommendera att de gör två budgetar, en för nybygge och en för renovering. En ny kyrka innebär troligen en högre byggkostnad men man kan välja nya funktioner och fantastiska fördelar. Men återigen handlar det om massor av känslor i de lägena. För medlemmarna är kyrkan inte bara ett hus utan också allt som de har varit med om där. Och det måste man som församling prata igenom först.

Planering och lagstiftning

Plan- och bygglagen styr parallellt även faktorer som hänsyn till brandskydd, tillgänglighet, ljud och ventilation. Här gäller lite olika förutsättningar beroende på om det är nybyggnation eller renovering. 

– Det är sådant som en erfaren konsult och entreprenör ska ta med in i beräkningen redan från början, till exempel om man behöver söka bygglov. För vissa kyrkor kan K- eller Q-märkning vara aktuell. Att ha ett par alternativa budgetar att välja mellan initialt är något som Anders återkommer till. 

– Vilket väger tyngst, att hålla nere kostnaden eller få nya funktioner? Ofta har verksamheten ändrats över åren och nya behov uppstått. Det finns inget rätt och fel. Jag tror att det handlar om att tala och lyssna på samma sätt som i en familj. Är beslut komplicerade, fortsätt att prata. Låt det få ta tid. Och tala med en erfaren arkitekt som kan kanalisera församlingens önskemål på papper. Gör förslag. Gör om igen.

Den filosofiskt lagde representanten för byggbranschen Anders citerar Adrian Plass He(m)liga dagbok och dennes texter om ”kyrkan” inte bara som ett substantiv utan också som ett verb. 

– Till syvende och sist så är kyrkan ändå bara ett hus. Den är ett skal för det viktiga som människorna i kyrkan gör. I längden hoppas jag att det vi diskuterar i församlingen handlar om betydligt större frågor än vad vi ska renovera.

kyrktak

Fara på taket? Viktigast i all fastighetsförvaltning är att att ha koll på yttre tätskiktet: tak, väggar och grund. Skador där kan snabbt förstöra ett hus.  Foto: Marcus Gustafsson

Fakta: Arbetsordning inför renovering

1. Analys, utredning, vad vill vi? Ha alla beslut, både de stora övergripande och små detaljerna, så klara som möjligt. Sträva efter konsensus då många känslor är förknippade med en kyrka.

2. Prata med nån som vet, parallellt med analysen. Kontakta experter som arkitekt, byggare, kommun, hantverkare och leverantörer. Saknas tydliga svar, sök efter fler konsulter med rätt kompetens.

3. Utforma underlag. Ta fram en kravspecifikation för vilka behov som finns och vad som behöver åtgärdas.

4. Budget. Se över det ekonomiska läget: Vilka tillgångar finns, var finns bidrag att söka? Gör upp avtal om löftesgåvor och eventuell sponsring. Gör en inventering av vilka ideella insatser som går att få genom medlemmar och specificera det i antal arbetspass och uppgifter. 

5. Ritning och kostnadsförslag. Ta fram en slutgiltig ritning inför till exempel ett ansökningsförfarande. En arkitekt med förståelse för en kyrkobyggnads speciella funktion underlättar. Begär kostnadsförslag från några olika byggfirmor. Det går även att begära att byggarna tar hänsyn till lokalen de bygger, i fråga om saker som språkbruk och hög musik.

6. Genomförande. Ju mer detaljerad planering det finns, desto smidigare kan arbetet löpa på. Var beredd på extrautgifter och extra tid för oförutsedda händelser. Glöm inte nödvändig markservice: Mat, hantering av avfall med mera.

Fakta: TIPS: Byggaren om ideella insatser

I kyrkans egna led kommer somliga vara beredda att hjälpa till praktiskt. Andra kanske skänker pengar och ­ytterligare andra kommer inte att delta alls. Men de är alla med i samma församling. När det gäller att inventera vem som kan tänkas göra vad tycker Anders Davidsson därför att man ska göra det på ett klokt sätt så att folk inte känner sig pressade.
 

– Ställ en öppen fråga om man exempelvis kan tänka sig att jobba en kväll i veckan i stället för att ange ett visst antal timmar. Och man kan faktiskt tänka på att för många människor som grejar mycket hemma är det nödvändigtvis inte så betungande. Inte om man har det ”i sig”, säger Anders.

– Sedan bör även det ideella arbetet ledas av någon som kan. Och att lägga det ideella arbetet där det passar bäst och gör mest nytta. En klassisk sak är ju att det är lättare för ideella att måla en utomhusfasad än att få till snickerier inomhus.

Taggar:

Byggnadsvård

Anna Hagnell

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA