Vi blir större när vi talar om det som är vårt verkliga ärende

Det fanns en tid av bänkfiske med uppfodrande frågor som ”Hur har du det med Jesus” som det är skönt att vara förbi. Vi har jobbat på att slipa ner trösklar, hitta en folklig ton och gått från ett tänkande av innanför och utanför till en mer inkluderande kyrka med en förståelse av att Jesus är överallt, också utanför kyrkan.

Porten har blivit bredare och trösklarna lägre. Gott så. Men låt inte den personliga berättelsen om vad tron betyder i livet och delandet av och i kristenlivet tystna eller överlåtas till pastorer och diakoner.

Själslig och andlig träning

Nyfikenheten, för att inte säga hungern, är stor kring de existentiella frågorna, enkelt uttryckt vårt mänskliga ”varför” och vad är meningen med allt. Den själsliga och andliga träningen har en plats vid ­sidan om den kroppsliga, låt oss ta del i den med våra erfarenheter och låt oss erövra mötesplatserna i kyrkan som en plats där vi talar om vår tro och vad Jesus betyder i våra liv.

I samtal med ett gäng ung­domar fick jag höra: ”När många är osäkra på vad tro är skulle fler komma till tro om folk i kyrkan inte är så rädda att tala om sin tro”. En annan kommentar är ”Jag har inget emot kyrkan, men den är ointressant.” Röster från unga människor säger att vi har en del att jobba med.

Verka för kristen enhet

Global Christian Forum (GCF) är en internationell ekumenisk organisation som sedan 1998 finns i nära samverkan med bland annat Kyrkornas Världsråd. Syftet är, som i de flesta ekumeniska organisationer, att verka för kristen enhet, och för GCF:s del är metoden personliga möten och samtal, inte överenskommelser, avtal och uttalanden.

En metod är att i små grupper, sammansatta med människor från olika kyrkliga traditioner, berätta om den personliga vandringen med Jesus. En enkel övning för att sätta ord på tron bortom de stora trosbekännelserna. Det går att öva på i församlingen, ungdomsgruppen eller husgruppen för att hitta språk för att tala tro med varandra. För vi kan väl inte ha det så att den som kommer till kyrkan upplever att vi är rädda för att tala om vår tro? Att öva är ett bra sätt att övervinna rädsla.

Intensivt och öppet samtal

I helgen ägde Equmenias riksstämma rum i Abrahamsbergskyrkan. Samtalet var intensivt och öppet på samtalstorget vid Equmeniakyrkans skärm där vi talade om samverkan, gudstjänster och om att dela tro. Goda exempel från församlingar och föreningar blandades med insikter om vad som gör en gudstjänst intressant för en yngre generation. Såsom relevanta exempel och bilder för en ung generation i predikan, delaktighet genom medverkan och att det är roligt när det är fler i samma ålder på samma plats. Då spelar innehållet inte så stor roll.

Vi fick också höra att det är intressant när äldre delar med av sin tro och sina erfarenheter.

Sommaren 2024 äger decenniets största evenemang för Equmenia och Equmeniakyrkan rum när scoutlägret Större går av stapeln i månadsskiftet juli-augusti. Inför, under och efter lägret behöver vi som kyrka och församlingar finnas som levande och stödjande gemenskaper, som en intressant kyrka där vi inte är rädda att tala tro. Det gör oss större när vi talar om det som är vårt verkliga ärende.

Karin Wiborn
biträdande kyrkoledare Equmeniakyrkan