Nyhet

Tydligare krav på trossamfund föreslås

Tydligare demokratikrav föreslås för trossamfund som vill ha statsbidrag. Men de som stoppar kvinnliga präster eller imamer skulle inte uteslutas från bidrag.

Staten betalar i dag ut omkring 80 miljoner kronor årligen via Nämnden för statligt stöd till trossamfund (STT), till samfund som regeringen godkänt.

Det har dock ifrågasatts om de som får skattepengarna alltid lever upp till kravet att "upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på".

Regeringens utredare, socialdemokraten och statsvetarprofessorn Ulf Bjereld, föreslår ett tydligare demokratikrav.

Svåraste avvägningen var, enligt honom, hur man ska se på samfund som är motståndare till kvinnliga präster och imamer och samkönade äktenskap.

- Det finns starkt stöd i Europakonventionen för att samfunden måste få fortsätta med detta, samtidigt som vi gärna hade velat pröva den frågan så långt det går, säger Bjereld.

Inte heller samfund som delar upp kvinnor och män i bönelokaler skulle drabbas av de föreslaga kraven, så länge det sker på frivillig grund, bedömer han.

Utredarens lista på grunder som ska exkludera trossamfund från bidrag tar sikte på andra värderingar och ageranden.

Stöd ska vägras om företrädare, eller inbjudna talare, uppmanar till våld, tvång eller hot. Det kan till exempel gälla att uppmana män att slå sina fruar eller till tvångsäktenskap.

Kränkningar av barns rättigheter eller att barns hälsa eller utveckling riskeras kan också innebära att stöd förvägras. Det kan, enligt Bjereld, handla om att verka för att barn inte får en viss vård eller att de inte får gå på simlektioner. Däremot skulle inte omskärelse av pojkar stoppa statligt stöd. 

Samfund som aktivt motarbetar det demokratiska styrelseskicket eller klart bryter mot principen om alla människors lika värde ska inte få stöd. Det innebär att det blir stopp för bidrag till samfund vars företrädare eller inbjudna talare, uttalar sig nedsättande om enskilda människor utifrån religion, kön eller sexuell läggning.

Bjereld kan inte svara på om någon av de omkring 45 trossamfund som i dag får stöd, skulle få sina bidrag indragna.

- Det har inte varit vår sak att utreda. Vi formulerar reglerna sedan är det andra instanser som ska tillämpa dem för de trossamfund som finns idag.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) tycker att utredningen har haft en svår uppgift i att få fram tydligare demokratikrav.

På frågan om vad hon tycker om att samfund som är motståndare till att ha kvinnor som till exempel präster och imamer, ska kunna få bidrag svarar hon:

- Jag måste verkligen läsa utredningen först. Det här är svåra frågor.

På frågan om varför icke troende ska vara med och finansiera trossamfund med skattepengar, pekar Bah Kuhnke på att staten och Svenska kyrkan har en särskild relation. Europakonventionen kräver att alla trossamfund behandlas lika.

- Dessutom finns ju de som hävdar att trossamfunden betyder mycket för enskilda i glädje och i sorg och därför bidrar till samhällsnyttan.

Ett trossamfund som får stöd är organisationen Svenska Islamiska församlingar. Ordförande där är imamen vid Stora moskén i Eskilstuna, Abd al Haqq Kielan.

- Jag ser det som positivt att man går igenom grunderna för statsbidragen och uppdaterar, säger Abd al Haqq Kielan, men poängterar att han inte vill uttala sig i sak ännu.

Peter Wallberg/TT

 

Fakta: Bidrag till trossamfund

Nämnden för statligt stöd till trossamfund (STT) betalade 2016 ut nästan 79 miljoner kronor till trossamfund i form av organisationsbidrag, projektbidrag och bidrag till flyktingarbete, enligt STT:s årsbok 2017.

Mest fick Equmenikyrkan, Pingströrelsen och Romersk-katolska kyrkan, mellan 11 och 8 miljoner vardera.

Andra exempel är Sveriges Muslimska förbund, drygt 2,7 miljoner kronor, Förenade Islamiska församlingar, nästan 2,9 miljoner. Islamiska kulturcenterunionen drygt 3,2 miljoner, syrisk ortodoxa kyrkan 3,7 miljoner och Judiska Centralrådet, drygt 2 miljoner.

I bidragssummorna ingår även pengar till säkerhetshöjande åtgärder.

STT betalade därtill ut bidrag för andlig vård inom sjukvården, 9,2 miljoner och till teologiska institutioner 1,1 miljoner kronor.

Källa: STT:s årsbok 2017

 

 

  • 0 Kommentarer

  • Lägg till ny kommentar