Syrisk kyrkoledare vädjar om andlig och materiell hjälp

Veckans nyheter om kemgasattacker i Douma och lördagens bombningar av USA, Frankrike och Storbritannien gör behovet av fredssamtal mer angeläget än någonsin. Men hur ser syrierna själva på konfliktens lösningar? Och vad har kyrkan att bidra med?

Pastor Hadi Ghantous från Evangeliska Synoden i Syrien och Libanon, en av Equmeniakyrkans samarbetskyrkor, har precis besökt Sverige för att vädja om förbön och konkret stöd för kristna minoriteter i Syrien.

– När vi talar om återuppbyggnad syftar vi både på en moralisk, andlig och materiell återuppbyggnad av landet, berättar Hadi Ghantous som på uppdrag av den nationella kyrkan ansvarar för stödet till och säkerheten för pastorerna i Syrien och Libanon. Han reser därför regelbundet  varje månad in i Syrien, varifrån han själv kommer.

Vad är det du ser just nu?

– Utan tvekan förlorar vi många unga människor, speciellt unga män som vill undvika militärtjänst. Vi saknar därför 20-30-åringar, en hel generation som sakta håller på att försvinna. Konsekvensen kommer att synas senare när det inte finns några unga män för kvinnorna att bilda familj med. Att tillåta flera fruar som muslimer gjort i liknande situationer är ingen lösning för oss.

Den kristna närvaron i Syrien har minskat under kriget. Ändå är kyrkorna fullsatta och församlingslivet blomstrande.

– Men vi vet inte vad som händer när kriget tar slut. Tillhörigheten och gemenskapen i kyrkan är viktig eftersom människor är rädda. Men vilken slags kyrka får vi efter kriget? I dag får vi mycket ekonomiskt och socialt stöd utifrån. Men kommer intresset från omvärlden att fortsätta? Nu går folk dit för att få men inte för att bidra. Man har förlorat sin känsla för att bidra.

Libanon har tagit emot upp emot en till en och halv miljon syriska flyktingar. Men stödet från libaneserna till sina trossyskon tycks inte särskilt stort.

–  I början av kriget var sympatierna starkare, men med tiden har stödet minskat och man tänker mer och mer på sina egna behov.  Som kyrka vill vi därför överbrygga de motsättningarna. Vi har till exempel en klinik i kyrkan som är till för både syrier och libaneser i nöd.

Ett av kyrkans huvudbudskap är just förlåtelse och försoning. Hur är det möjligt att predika om detta under ett pågående krig?

– Libanon har inte varit bra på att handskas med konflikter. Tänk bara på inbördeskriget som sopats under mattan. Men när något nytt händer kommer de gamla konflikterna upp till ytan, inte minst i nästa generation. Jag är rädd för att samma sak kommer hända med Syrien. Vi måste därför ta itu med problemen och inte förneka som en struts som sticker huvudet i sanden.

Hadi Ghantous arbetar sedan många år med dialog mellan kristna och muslimer för att finna vägar till fred och försoning i den oerhört svåra konflikten.

– Jag tror och hoppas att kyrkorna i Mellanöstern kan bli en brygga mellan sunni- och shiamuslimer.  Som kyrka har vi möjlighet att föra en dialog med båda parter.

Men dialogen är även praktiskt orienterad. Som exempel nämner han projektet ”Space for hope” som innefattar aktiviteter som basket för unga alleviter och sunnimuslimer. Genom att mötas varje vecka i en gemensam aktivitet kanske de kan mötas som vuxna i bättre samförstånd.

Hadi Ghantous är pastor i Minyara, i norra Libanon, där församlingen bland annat driver en skola för syriska flyktingbarn.

–  De flesta av eleverna är muslimer och både bor och studerar tillsammans. Att bedriva undervisning är ett långsiktigt fredsarbete. Inte bara när det händer något konkret. Det gäller att skapa medvetenhet redan i förväg.

Att gå in i religionsdialog är lättare för representer för en protestantisk andlighet och ger också en möjlighet att medla genom kyrkorna i väst, menar Hadi Ghantous och berättar om ett tillfälle då tre sunnimuslimer från Saudiarabien valde att dela nattvard med församlingen.

– I samma gudstjänst fanns några koptiska kristna på besök som inte vill ta nattvarden på grund av olika nattvardssyn. Vem är din nästa då?

– Det viktigaste är att inte bara diskutera utan att också bli mer praktiska. Moderata muslimer behöver oss mer än någonsin för att få en starkare röst i den muslimska världen. Bergen vi måste bestiga är fulla med blod. Samtidigt är fler människor redo att gå den vägen.

Sverigebesöket handlar om uppdraget att kommunicera med kyrkorna i Europa för att de ska sätta hårdare tryck på sina politiker för att stoppa försäljning och användning av vapen.

– Utmaningen som vi står i behöver vi möta tillsammans. Genom de kristna kyrkorna i Mellanöstern kan kyrkorna i väst få en bättre förståelse av hur det är att leva sida vid sida med muslimer. Samtidigt får vi som lever i Mellanöstern en bättre förståelse av hur det är att leva i väst och blir inspirerade av att forma vår kyrka på nya sätt.