Religiösa ledare styr terrorn

Det tydligaste exemplet är kanske attackerna i Barcelona den 17 augusti i år. Terroristerna som utförde dåden hade, enligt polisen, radikaliserats av imamen Abdelbaki Es Satty.

Enligt terrorexpertis är det i hög grad predikanterna som skapat de ideologiska förutsättningarna för våldsdåden som skakat Europa de senaste åren.

– De är viktiga. De blir som magneter som drar till sig potentiella terrorister. De kanaliserar viljan att ingå i ett större sammanhang, och skapar en struktur kring det hela, säger Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Antalet allvarliga islamist-attacker i Västeuropa har stigit från någon enstaka per år till totalt 37 mellan 2014 och augusti 2017 — en direkt effekt av att terrorrörelsen Islamiska staten (IS) på sommaren för tre år sedan uppmanade till attacker i Europa.

Av de inblandade individerna i terrordåden går det, av polisens och åklagarnas utredningar att döma, att koppla minst två tredjedelar, 44 av 68, till någon eller några religiösa ledare. Det visar rapporter från Europol, amerikanska UD, och analyser i internationella medier.

Av TT:s granskning framgår att merparten av terroristerna är unga män födda i Europa. Cirka 70 procent har nordafrikanska rötter. Många har också suttit i fängelse. Men få av dem tycks ha radikaliserats på egen hand.

Enligt Peter Neumann, chef för International Center for the Study of Radicalization vid King’s College i London, är det oftast via personliga kontakter, inte på nätet, som människor rekryteras till islamistiska rörelser — och det är här som predikanterna spelar en nyckelroll.

– De skapar radikala miljöer med klara hierarkier. De har varit mycket viktiga för att rekrytera människor till IS i Syrien, säger Ranstorp.

Inom islam finns inget vigningssystem för den som vill leda församlingen i bön. Det behövs alltså ingen formell utbildning för den som vill bli imam, även om vissa samfund kräver det.

– Ett problem är att det ofta inte verkar så svårt att bli imam. En del har sett ut sig själva, men ideologiskt kan de ha stark påverkan. Vem som helst kan ta på sig rollen.

Frågan är hur samhället ska agera för att motverka dessa individer.

– I Danmark har man nyligen förbjudit sex hatpredikanter att komma in i landet. Så långt har vi inte gått i Sverige, säger Ranstorp.

Hårdast har Italien agerat. Under både 2015 och 2016 utvisades ett stort antal personer till Tunisien, Marocko, Pakistan och andra länder.

– De utvisar den här typen av predikanter direkt, på ett sätt som vi inte gör. Men i Italien är det ingen debatt om saken. Utvisningarna kan ha gett effekt eftersom Italien inte drabbats av en enda terrorattack, säger Ranstorp./TT