Personlig assistans: lagändringen berör bara några få

För sent och alldeles för otillräckligt. Så sammanfattar Henrik Petrén, generalsekreterare i Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och ungdomar, regeringens besked om en föreslagen lagändring. Organisationen har tidigare krävt ett nödstopp för neddragningen av LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshinder).

– Den lagändring som nu föreslås skulle bara beröra en del av alla som är i behov av assistans, men den stora katastrofen påverkas inte alls. Det skulle behövas betydligt mer långtgående förändringar för att våra medlemmar ska kunna känna sig trygga.  Många föräldrar hör av sig till oss när den personliga assistansen till deras barn plötsligt dras in, utan att något förändrats i barnets diagnos eller symptom, säger han.

Hittills i år är det 1000 personer som blivit av med sin personliga assistans. Bara 14 procent av dem som söker får sin ansökan beviljad.  Den negativa utvecklingen beror på flera faktorer: dels regeringens tydliga signaler till Försäkringskassan om att de skenande kostnaderna för personlig assistans måste brytas, dels myndighetens tolkningar av direktivet och dessutom vägledande domar i Högsta förvaltningsdomstolen.

Den senaste domen, som kom i somras, skulle få till följd att 6000 assistansberättigade som hittills fått hjälp under väntetider mellan olika aktiviteter förlorar sin assistans som gett dem en frihet att leva ett självständigt liv.

Men justitierådet Tomas Bull i Högsta förvaltningsdomstolen, som själv varit med och dömt, tycker att Försäkringskassan gör en allt för långtgående tolkning av domen från förvaltningsdomstolen.  Försäkringskassan å sin sida menar att man inte hade kunnat tolka domen på något annat sätt.

Henrik Petrén är upprörd över att varken regering, Försäkringskassan eller förvaltningsdomstolen vill ta ansvar för utvecklingen.

– Det är tre ”maktcentra” inblandade som ger olika tolkningar och de som drabbas är personer som lever med en jättestor rädsla och desperation över att inte få ihop livet, säger han.

LSS ska säkerställa att den som har rätt till personlig assistans får sina grundläggande behov tillgodosedda. Vad som menas med begreppet ”grundläggande behov” har snävats in allt mer vilket fått katastrofala konsekvenser, inte minst bland barn och unga. Många barn med andningsbesvär har fått en ny, negativ bedömning när ärenden omprövats, liksom barn som inte kan äta själva utan måste sondmatas.

Det är svårt att förstå hur andning och att äta inte skulle vara grundläggande behov. När inte samhället tar sitt ansvar sätts föräldrar under en omänsklig press, säger Henrik Petrén.

Försäkringskassan slog larm efter sommarens dom i förvaltningsdomstolen som innebär en förändring av rätt till assistans under väntetider.  Förändringen skulle kunna få till följd att en person inte kan ha sin assistent med sig när man exempelvis utövar fritidsaktiviteter, går på möten eller idkar annan verksamhet utanför hemmet.

– Det är inte önskvärt. Intentionen är att man ska ha så självständiga liv som möjligt, säger statsrådet Åsa Regnér (S) som föreslagit en lagändring. Hon har meddelat att detaljerna i lagtexten ska vara färdig före jul. Hur de som får beslut om assistansersättning under tiden påverkas kan inte regeringen lägga sig i, enligt Regnér.

Emma Henriksson, (KD) ordförande i riksdagens socialutskott, menar dock att regeringen redan nu kan införa en tillfällig lag om att skjuta upp omprövningarna som Försäkringskassan gör fram till dess att en ny lag träder i kraft.  I förra veckan hade Försäkringskassan bjudits in till utskottet för ett samtal.

– Vi som politiker kan inte säga så mycket om domen, vi ska inte styra varken myndigheten eller domstolen. Men vi kan driva frågan om en lagändring som är mycket bredare än den som frågan gäller nu, säger hon.

Att kostnaderna för personlig assistans ökat kraftigt under senare år ser Emma Henriksson som en naturlig utveckling genom befolkningsökningen och att allt fler barn föds och överlever.

– 2015 började accelereringen av avslag för dem som begärt personlig assistans och prognosen är att de kommer att öka ännu mer när fler domar nu omprövas. Det är en mycket olycklig utveckling. Att skylla åtstramningarna på att man vill komma åt bidragsfusk är inte hållbart. Brottslighet ska vi komma åt genom att ge handläggare, polis och åklagare bättre kompetens. Inte genom att straffa en redan sårbar grupp, säger Emma Henriksson.