Många mindes armeniska folkmorden i Paris

"Rättvisa och reparation " ropade tusentals personer i Paris, Marseille och Lyon under minnesdagen av det armeniska folkmordet.

-Jag känner dock inget hat mot dagens turkar, säger 18-åriga Gassia som Sändaren stöter på i Paris den 24 april. Der var själva minnesdagen för att det gått hundra år sedan folkmordet på armenier i det Osmanska riket startade.

Kompisen Melissa känner dock sorg över folkmordet. Hon drar också paralleller med dagens konflikt i Mellersta Östern.

-Det är tragiskt att tänka att ett nytt folkmord håller på att ske mot de kristna i konflikten i Mellersta Östern utan att EU eller Usa ingriper, säger hon.

Minneshögtiden startade den 23 april med en stor sit-in manifestation på Place de la République i Paris och tal av kända armeniska personligheter. 

Dagen därpå lade armeniska krigsveteraner ned en krans vid den okände soldatens grav vid Triumfbågen. I den armeniska kyrkan hölls en två timmar lång mässa. Därefter höll premiärminister Manuel Valls och Paris borgmästare Anne Hidalgo tal inför en stor folkmassa. På kvällen marscherade flera tusentals personer till den turkiska ambassaden för att protestera mot att landet ännu inte erkänt folkmordet på armenier. På kvällen slutade Eiffeltornet att blinka, vilket också var ett sätt att uppmärksamma folkmordet.

Frankrike är det land som hyser flest armenier utanför landet Armenien. Cirka 500 000 armenier tros leva i Frankrike.

-Vi kommer aldrig att glömma den tragedi som ert folk fått genomgå, sa’ President François Hollande som var på statsbesök i Armenien tillsammans med den fransk-armeniske sångaren Charles Aznavour.

-Jag tror att dagens unga turkar ogillar att folk runt hela världen höjer fingret åt dem. Fläckar av blod är en tung börda, Men det turkiska folket håller på att utvecklas och det är ett steg i rätt riktning, menade Charles Aznavour.

Tidigare i april överraskade Påven i en uppmärksammad bön med att ta upp folkmordet på armenier.

-Det som anses vara det första folkmordet under det förra seklet drabbade det armeniska folket. Det får man inte glömma, sa’ han.

Fransk-armeniska historielektorn Satenig Batwagan-Toufanian i Paris har skrivit en doktorsavhandling om folkmordet på armenier. Hon påpekar att det har tagit hundra år innan katolikernas högste ledare äntligen visar armenierna sitt stöd. 

-Det har alltså tagit lång tid, tycker hon.

Satenig Batwagan Toufanian menar dock att Påvens reaktioner inte bara handlar om minnet av folkmordet på armenier för hundra år sedan.

-Påven är även upprörd över våldet i Mellersta Östern idag och där kristna mördas på ett barbariskt vis, säger hon till Sändaren. 

-Det var därför han i bönen gjorde likheter med folkmordet på armenier. Under en minnesdag som denna tänker många på de kristna där borta.

Även den i Frankrike kände Le Monde journalisten Gaidz Minassian menar att hotet från Islamiska staten är gravt underskattat i väst.

-Jag konstaterar, säger journalisten, att man i EU inte tycks ta våldet i Mellersta Östern på allvar. Utan man låter ännu ett folkmord ske.

FAKTA

För 100 år sedan, alltså 1915 startade ett av det förra seklets värsta folkmord. Massakern pågick i nästan tio år och man tror att 1,5 miljoner armenier kan ha dödats, i det dåvarande Osmanska Riket.

Armenier utgjorde på den tiden en minoritetsbefolkning i delar av det nuvarande Turkiet.

Sverige och Frankrike har med tjugoen andra länder erkänt folkmordet på armenier i det Osmanska riket för hundra år sen. 

Turkiets regering har dock inte erkänt folkmordet.