Nyhet

"Lägsta statsskulden sedan 1977"

Förändringarna är små i regeringens uppdaterade prognos över Sveriges finanser. Inte heller regeringen tror längre att Riksbanken höjer räntan i år. – Det här är en budget för ett starkare Sverige, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens.

Hon beskriver ekonomin som stark, med låg arbetslöshet och hög sysselsättning med den lägsta statsskulden sedan 1977.

– Det här är något som ger Sverige de muskler som krävs den dag konjunkturen vänder, säger Andersson om den låga statsskulden.

Regeringen räknar i vårpropositionen med att BNP-tillväxten i år blir 2,8 procent, oförändrat jämfört med prognosen från februari. Nästa år beräknas Sveriges BNP öka med 2,2 procent, för att 2020 öka med 2,1 procent, också det oförändrat jämfört med tidigare bedömningar.

"Vi har tagit Sverige i en ny riktning. Investeringar i jobb, sjukvård, skola och klimat har gett resultat. Nu fortsätter regeringen med ytterligare satsningar för ett tryggt och hållbart Sverige", skriver finansminister Magdalena Andersson i ett pressmeddelande.

Arbetslösheten bedöms landa på 6,2 procent i år. Nästa år räknar regeringen med detsamma. Under 2020 räknar regeringen med att arbetslöshet sjunker till 6,1 procent. Inte heller det är några större förändringar jämfört med tidigare prognos.

Under 2017 låg arbetslösheten på 6,7 procent.

Regeringen räknar med något lägre inflation än tidigare, vilket gör att finansdepartementet inte lägre tror att Riksbanken höjer styrräntan i år, precis som flera andra bedömare. Riksbanken själv har flaggat för en räntehöjning under andra halvåret i år.

Överskottet i de offentliga finanserna skruvas ner något i regeringens vårproposition. I år spås den offentliga sektorns finansiella sparande uppgå till 1,0 procent av BNP. Det kan jämföras med 1,1 procent i senast föregående prognos.

Från nästa år gäller ett nytt överskottsmål, där riktmärket byts från dagens finansiella sparande på 1 procent av BNP till ett strukturellt finansiellt sparande (då effekterna av konjunkturen är borträknade) på 0,33 procent av BNP.

Regeringen räknar med att det strukturella överskottet i offentlig sektor blir 0,5 procent av BNP i år och 0,5 procent nästa år, mot en prognos på 0,7 respektive 0,5 procent i februariprognosen.

Andra bedömare ser dock ett betydligt lägre strukturellt överskott 2018—2019. Konjunkturinstitutet (KI) och Ekonomistyrningsverket (ESV) räknar med noll i strukturellt överskott i år och 0,1 procent av BNP 2019.

För 2020 räknar regeringen med ett strukturellt överskott på 0,8 procent, mot 0,9 procent i februariprognosen.

Statsskulden bedöms minska stadigt framöver för att nå 29 procent av BNP 2021. I fjol låg den på drygt 40 procent.

 

TT

 

 

 

  • 0 Kommentarer

  • Lägg till ny kommentar