Kyrkoavgiften – så olika faller den ut

Totalt delar 14 trossamfund på 273 miljoner kronor, vilket kan jämföras med de 13,3 miljarder som Svenska kyrkan får in i kyrkoavgift.  Men sedan möjligheten att ge sin kyrkoavgift till andra samfund än Svenska kyrkan infördes 2005 har de traditionella frikyrkosamfunden upplevt en stadig ökning.

— Vi ser kyrkoavgiften som en möjlighet att regelbundet ge både till den egna församlingen och till gemensamma satsningar. Av de nästan 50 miljoner som kommer in via skattsedeln går cirka 33,6 miljoner till församlingarna efter avräkning för administrativa kostnader, berättar George Olvik, kommunikationschef i Equmeniakyrkan.

Förra årets ökning av antalet givare till Equmeniakyrkan beror på framför allt på den riktade kampanj till de av kyrkans medlemmar som inte tidigare angett att man vill ge kyrkoavgiften till sitt eget samfund. 25 000 brev skickades ut under året, vilket alltså gav 1000 nya givare.

— Kyrkokonferensen 2015 satte ett högt mål. Ombuden bestämde att antalet givare ska fördubblas. Dit är det en lång väg kvar, men vi kommer att fortsätta både med riktad och mer allmän information, säger George Olvik.

Till skillnad från Svenska kyrkan, där kyrkoavgiften är olika beroende på i vilken församling man bor, så har de övriga 14 trossamfunden bestämt sig för att kyrkoavgiften ska ligga på 1 procent. Hur den procenten sedan fördelas ser lite olika ut. För Equmeniakyrkans del går 70 procent tillbaka till församlingarna, de resterande 30 används till församlingsutveckling och församlingsplantering.

— Församlingar kan ansöka om pengar till olika projekt som syftar till nytänkande, exempelvis integrationsarbete, barn- och ungdomssatsningar och pionjärarbete, säger Per Westblom, koordinator för  församlingsutveckling.

I Evangeliska frikyrkan delas kyrkoavgiften lika mellan de lokala församlingarna och det gemensamma arbetet i EFK, framför allt till Örebro missionsskola och församlingsutveckling i Sverige.

Knappt 10 procent av gåvorna till EFK kommer från kyrkoavgiften. Församlingarna skulle kunna jobba mer aktivt för att värva nya kyrkoavgiftsgivare, enligt David Gelinder, strategisk kommunikatör i EFK.

— Vi kommer att fortsätta uppmuntra församlingarna till att ge via skattsedeln som ett komplement till det övriga offrandet, men den lokala församlingen måste vara drivande, säger Gelinder.

Han tror att det finns en problematiserande kultur i samfundet när det gäller att ge via skattsedeln. Många blandar ihop att det inte handlar om statliga bidrag utan en service som Skatteverket ger trossamfunden.

Livets Ord, som är registrerat samfund, har valt att inte utnyttja Skatteverkets service och är alltså inte ansluten till kyrkoavgiften. Jan Blom, assisterande pastor, säger att Livets Ord i grunden inte är uppbyggt som ett samfund. Trosrörelsen är ändå ett registrerat som samfund för att på ett lagligt och korrekt sätt kunna inneha vigselrätt samt då också förordna pastorer inom rörelsen vigselrätt.

 — Vi har valt att finansiera vår verksamhet via kollekter och frivilliga gåvor då vi tror att det skapar ett positivt deltagande och ett sunt ”ägandeskap” över den egna verksamheten. Dock är det inte ett starkt aktivt beslut att inte ta emot statligt stöd, mer att vi har våra rötter i en ej samfundsbildande väckelserörelse, säger Jan Blom.

Även i pingströrelsen har det funnits en skepsis under de tio år som det varit möjligt att ge kyrkoavgiften till det egna samfundet. Det vittnar flera debattinlägg i tidningen Dagen om. Där har argument framförts som ”vi kan inte hävda att tionde och offer är Guds plan för församlingens ekonomi och samtidigt argumentera för kyrkoavgiften”.

Den hållningen återspeglas förmodligen i att Pingst – fria församlingar i samverkan procentuellt har färre kyrkoavgiftsgivare än övriga samfund. Detta trots att Pingst haft en person som på konsultbasis arbetat under två år för att få fler givare. Bland annat har man gjort reklam för kyrkoavgiften via sociala medier.

— Just nu har vi ingen kampanj men försöker ändå via broschyrer och hemsida att göra reklam för möjligheten att ge på det här sättet, säger Elisabeth Celaya, ekonomichef i Pingst – ffs.

För att vara medlem i Svenska kyrkan och även i Romersk-katolska kyrkan, som båda får uppbördshjälp av Skatteverket, krävs medlemskap.  Det är fullt möjligt att vara kvar som medlem i Svenska kyrkan och samtidigt betala kyrkoavgift även till ytterligare ett samfund. Hur många det är som på det här sättet betalar dubbla kyrkoavgifter finns inga siffror på.

Genom att kunna välja vart kyrkoavgiften ska gå öppnades möjligheten att stödja den kyrka, som man kanske inte själv är engagerad i, men som man tycker har en bra verksamhet. Det finns exempel på Equmeniakyrkor som får kyrkoavgiften från föräldrar med barn i Equmenia-arbetet.

Frälsningsarmén är ett samfund som skapat gott rykte genom sitt sociala arbete. Mikael Hjerpe, som nu arbetar centralt i Frälsningsarmén men tidigare var kårledare, säger att han mött flera kyrkoavgiftsgivare som stött Frälsningsarmén utan att själva vara aktiva.

— Det innebär också ett ansvar för att ge någon form av återkoppling till givarna, till exempel genom att inbjuda till församlingen, menar han.

För Frälsningsarmén utgör ändå inte kyrkoavgiften mer än 1,5 procent av det hela insamlade beloppet under ett år. Mikael Hjerpe tror att det delvis beror på att många tycker att Svenska kyrkan når fler människor än de traditionella frikyrkorna och att man därför inte är beredd att ge kyrkoavgiften till det egna sammanhanget, som man kan stödja på annat sätt.

I Svenska Alliansmissionen ökar kyrkoavgiftsgivandet sakta men säkert, bland annat tack vare information på samfundets hemsida, på sociala media och i SAM:s tidning Aktuellt.

— Ungefär en tredjedel av våra medlemmar är anslutna och ger tillsammans 6 miljoner kronor, berättar Tomas Flood, administrativ chef.

I Equmeniakyrkan, som alltså haft en positiv utveckling, har flera församlingar arbetat målmedvetet på att skaffa nya givare, men inte nödvändigtvis till kyrkoavgiften. När ekonomin i Equmenia-kyrkan i Alingsås i höstas låg på minus gjordes en satsning för att öka offrandet generellt.

— Då var kyrkoavgiften en av de vägar vi aktualiserade, berättar pastor Peter Lindroos.

Att Equmeniakyrkan i Alingsås fick 28 nya givare till kyrkoavgiften förra året kan även bero på den riktade nationella kampanjen, tror han.

Ekonomiansvariga i Equmeniakyrkans församlingar som Sändaren pratat med tror att det skulle vara svårt att få in pengar motsvarande kyrkoavgiften på annat sätt.  George Olvik har samma uppgfattning:

— En del skulle säkert ge ändå för vi har många medvetna givare. Men många ger kyrkoavgiften utöver det vanliga offrandet. Det känns inte så mycket i kassan när pengarna dras direkt på skattsedeln.