Estland sparkar ut rysskopplad kyrktopp

Eugene, även känd som Valeri Reshetnikov, har beordrats att lämna landet med hänvisning till "nationell säkerhet". Det skriver Christian Post och Reuters.

Metropoliten, som har varit i Estland i fyra år och fick sitt senaste uppehållstillstånd förnyat så sent som för två år sedan, anses av myndigheterna utgöra ett hot mot landets säkerhet och värderingar. Detta framgår av uttalanden från Indrek Aru, chef för gränsvaktbyrån vid Nordprefekturen för Estlands Polis- och Gränsbevakningsstyrelse, som påstår att Reshetnikovs offentliga handlingar och uttalanden, som stödjer Ryssland, ligger bakom detta beslut.

Estlands inrikesministerium har tidigare uppmanat Reshetnikov att avstå från att rättfärdiga Kremlregimen och Rysslands militära aktioner. Hans fortsatta stöd för Ryssland, speciellt efter att Estland deklarerat Ryssland som en terroriststat i kölvattnet av kriget i Ukraina, har eskalerat oro över hans närvaro i landet.

Har stöttat Rysslands krig mot Ukraina

Denna åtgärd påverkar inte Estlands ortodoxa kyrka av Moskvas Patriarkat eller dess följare, enligt Aru. Estlands interna säkerhetstjänst har också bidragit till beslutet, med en anmärkning om att patriark Kirill i Moskva, chef för den rysk-ortodoxa kyrkan, konsekvent har stött Kremls aggression mot Ukraina.

Denna händelse är en del av en bredare trend i Östeuropa, där länder granskar religiösa grupper med kopplingar till Ryssland i ljuset av det pågående kriget i Ukraina. I Ukraina har lagstiftare föreslagit lagar som riktar sig mot religiösa organisationer med anknytning till Ryssland, särskilt den ukrainska ortodoxa kyrkan. Förslaget. som har stöd av en majoritet av lagstiftarna, syftar till att skydda nationell säkerhet och bekämpa utländskt inflytande.

Ökad spänning i regionen

Iryna Herashchenko, en ukrainsk lagstiftare, har beskrivit dessa åtgärder som historiska och nödvändiga för att skydda nationell säkerhet mot entiteter som uppfattas som förlängningar av utländska säkerhetstjänster, särskilt ryska FSB. Ukrainas regering har då anklagat den ukrainska ortodoxa kyrkan för att sprida pro-rysk propaganda, vilket har lett till räder och vräkningar från fastigheter.

Utveckling markerar en växande oro över religiösa institutioners roll i geopolitiska konflikter, speciellt i regioner där Ryssland anses ha ett betydande inflytande. Estlands beslut speglar en växande vaksamhet mot potentiella säkerhetshot i en tid av ökad spänning och konflikt i regionen.