Antisemitism vardag i Malmö

Varför problemet med hatbrott mot judar är så stort just i Malmö är oklart. Kanske är det närheten till kontinenten som spiller över. Under de senaste åren har en ökad rapportering av antisemitiska hatbrott gentemot judar och judiska institutioner skett i hela Europa.

Ellinor Magnusson kom från Jerusalem till Malmö för sju år sedan. Hon är gift med en svensk icke-jude. Tillsammans har paret en flicka på fem och ett halvt år.

— När jag läser media så känns det lätt som om alla judar i Malmö går omkring och skakar av rädsla. Det stämmer absolut inte för alla.

Ellinor som arbetar med bokföring på den judiska församlingen i Malmö, berättar att hon och maken uppfostrar dottern till att inte gömma sin judiska, och israeliska, identitet.

— Jag talar hebreiska med vår dotter på stadens gator och runt min hals hänger en Davidsstjärna. Jag känner mig ganska säker här och har bara råkat ut för smärre problem, säger hon.

Därmed skiljer sig Ellinor Magnusson från många andra av Malmös judar. Enligt en studie som publicerades i mars i år döljer många idag sin judiska identitet och anpassar sig till ett slags latent hot.

Men därifrån till att gå omkring och vara rädd hela tiden är steget förstås långt.

— Jo, vi judar går inte omkring och är rädda dagligen för att något ska hända, säger Sofia Lunderquist som arbetar som kontorschef i Judiska församlingen.

­­­-- Men det oroar mig att församlingens medlemmar minskat kraftigt. På ett tiotal år har församlingen mer än halverats. I dag har den mindre än 500 medlemmar.Flera judiska familjer flyttar till Stockholm, Israel eller Storbritannien. Jag vet att en del flyttar på grund av rädsla. 

Antisemitismen i Malmö har varit mycket uppmärksammad de senaste åren. Där har det anmälts fler antisemitiska brott än på andra orter i Sverige. Flera judar har fått utstå hatord, äggkastning och försök till regelrätt misshandel.

25 antisemitiska hatbrott har anmälts till polisen i Malmö hittills i år. En klar ökning jämfört med samma period förra året. Då anmäldes 16 antisemitiska hatbrott, meddelar polisen.

— Hur många hatbrott som registreras är naturligtvis en indikator, men man måste se mer långsiktigt på detta, säger Sofia Lunderqvist. De båda kvinnorna tror att en av anledningarna till att allt fler hatbrott registreras kan vara att många känner att de inte kan vara tysta längre och nu anmäler brotten till polisen.

 — Tyvärr tror jag inte att antisemitismen kommer att minska här. Därför är det alltid viktigt att tala om den. Antisemitismen utgör en del av all främlingsfientlighet som finns i Sverige och i andra delar av världen, säger Elinor Magnusson

I början av året sände SVT:s Uppdrag Granskning ett program om antisemitismen i Malmö.

Både Ellinor och Sofia överraskades av de starka reaktionerna efter programmet.

— Många tittare fick för första gången upp ögonen för att det finns antisemitism i Sverige, säger Ellinor och berättar att man i den judiska församlingen fick stort stöd från allmänheten.

Flera skrev att de var ledsna för det som sker och undrade hur de kunde hjälpa för att få ett slut på problemen.

— Vi tackade för deras stöd och berättade att det betydde mycket för oss.

På frågan om de oroas av den stora flyktingströmmen från Syrien kommer Ellinor att tala om andra världskrigets fasor mot bland annat judar.

— Då var vi judar på flykt undan nazismen. Nu flyr folk krigets Syrien. Jag hoppas det ska gå bra för dem när de kommer till Europa. Man kan inte önska något annat än väl för sina medmänniskor.

— Samtidigt hoppas jag att flyktingarna ska smälta in i vårt samhälle och bli en del av det. 

Johan Tollgerdt