Hur pratar vi maktstrukturer i frikyrkan?

Resonemanget gällde valet av ny kyrkoledare i Equmeniakyrkan, liksom föreståndare i Pingst FFS.

Eftersom Piensoho sitter i Pingsts styrelse ­antar jag att han fört liknande resonemang i de turer som behandlat tidigare föreståndaren ­Daniel Alm.

Var viktig för svensk kristenhet

I den rollen var Alm viktig för svensk ­kristenhet, liksom i den som pastor i Västerås och ord­förande i Sveriges kristna råd. Han utnyttjade rollen väl när han till exempel fick förra ärke­biskopen Antje Jackelén till Nyhemskonferensen.

Det var och är ett historiskt ögonblick för en rörelse som inte alltid stått på god fot med gamla statskyrkan.

Måste granskas även när det blåser

Men i maktposition måste man granskas också när det blåser.

Som tidning har vi försökt låta alla röster komma till tals sedan Pingst kommunicerade att Alm skulle utredas för ”maktmissbruk av sexuell karaktär”.

I lagens och utredningens mening har han nu friats, men i det moraliska har Pingst FFS och Pingst Västerås nu tagit ställning – förtroendet är förbrukat.

Hänger fortsatt i luften

Eftersom utredningen inte offentliggjorts hänger saker fortsatt i luften, men där Daniel Alm hävdar att det rör sig om en ömsesidig relation, menar källor till Sändaren att det funnits en ojämlikhet i maktposition.

På sista sidan av tidningen i dag ställer krönikören Emanuel Karlsten ett antal skarpa, men ­relevanta frågor till Daniel Alm som vi hoppas att han vill utveckla sig kring.

Den här processen är inte bara viktig för de inblandade, utan också för svensk kristenhet, med Piensohos ord.

Hur rustas våra ledare?

Hur ska man hantera nästa gång det händer? Hur rustas våra ledare för ansvaret att vara andliga makthavare? Hur bra fungerar visselblåsarfunktionerna? Hur får de personer som farit illa i kyrkans strukturer hjälp?

Förlåtelse och upprättelse är viktigt att inte glömma, men också: Hur pratar vi kring maktstrukturer i våra samfund?