Allt som är sant kan inte förklaras

Min tro är rätt mycket på en intellektuell nivå.

Men att ha det så räcker inte hela vägen för att hjärtat ska dansa med.

Någon sa att du inte kan vara kristen utan att också vara mystiker, och jag tror nog att det stämmer.

Måste bejaka mysterier

Inte mystiker som att kristendomen skulle dölja esoteriska sanningar, mysterier åtkomliga för bara några få. Utan snarare i bemärkelsen att vi för att tro måste bejaka de mysterier som omger den.

När ärkebiskop Martin Modéus i SVT svarade på frågan om hur uppståndelsen gick till svarade han ”Det vet väl inte jag”. Ett svar som ställde ­reportern Anders Holmberg helt.

Behöver man inte veta allt man står för? Nej vem gör det. Men man kan ändå bejaka att det är sant.

Hur många av oss förstår förresten hur våra egna smartphones fungerar? Datorer? Våra hjärnor?

Mysteriet om jordens uppkomst

Ingen av oss förstår till fullo mysteriet om jordens uppkomst, vem Gud är eller om man då inte tror, vad som satte i gång själva livet. Och varför?

I förra veckan träffade jag den danska journalisten Charlotte Rörth för att spela in senaste avsnittet av Sändarens podcast. Hon som en gång också var en skeptisk journalist. Hon mötte Jesus i en syn. Inte bara en men två gånger. Och fler så otroliga händelser, att hjärnan direkt stretar emot i tafatta försök om förklaringar.

Så var det också för henne själv.

Långt ifrån ensam

Därför tog hon sig an dem med journalistens sökande efter svar. Hon fann dem nog inte riktigt, men hon fann att hon var långt ifrån ensam av att ha liknande upplevelser.

Någon har sett en syn, någon har hört en tröstande röst. Någon har drabbats av en oväntad, översvallande kärlek. Tro.

Någon har upplevt ett kroppsligt ingripande. Så. Vad är detta då? Hur går det till?

Det vet väl inte jag, som Martin Modéus skulle sagt.

Men jag vet i alla fall så mycket som att det sker saker i trons värld som vi med våra ord och uttryck inte räcker till för att förklara. Vissa saker, som tron självt, måste tas emot som ett mysterium.