Vad blir det av Equmeniakyrkan? Ja, den frågan får jag ofta nu. Många undrar och frågar. Var finns inspirationen, var finns den jublande tron på Jesus. Var finns ledare som mer inspirerar än problematiserar?
Vad blir det av regionerna? Att komma till regionsråden främst med frågor, om vad församlingarna vill, duger inte. Jesus talar om herdar för församlingarna. Herdens huvuduppgift är att gå före, till vatten, till bete och till fållan. Allt detta ska herden göra och samtidigt vårda det som är svagt. Visst är det viktigt att lyssna och fråga, men huvuduppgiften är att leda. Vi vet att ni är i startgroparna. Ta vara på allt det fina som fanns i distriktsorganisationen, lämna det som tyngde och våga gå. Det längtar vi efter.
Det andra vi nu hör är teologiska diskussioner som vi inte förstår. Är vi dumma eller har det blivit som Ferlin skriver — …teologin vilken halkat på sin egen halhets halka? Vill de som skriver inte att vanliga kristna ska förstå? Flera av artiklarna i Sändaren och Dagen är svårlästa. Teologi är svårt, kan man säga. Ja, men att skriva enkelt verkar vara svårare.
Jesus är vårt centrum skriver våra ledare. Då är det viktigt att tydligt förkunna vem Jesus är. Sofia Camerin är inte tydlig på den punkten tycker vi. För alldeles för många människor är Jesus bara det stora föredömet, man vill bejaka etiken och humanismen i Jesus budskap, men inte Jesus som frälsare och Gud. Som kyrka är denna hållning ohållbar.
Sven Andersson skriver om ekumenik i Sändaren nr 45/2013. Vad betyder ekumenik — är det att tveka på att förkunna Jesus som Vägen, sanningen, livet, dörren, den gode herden, brödet, blodet för mig utgivet. Allt står i bestämd form. Kan det tolkas som en av vägarna, sanningarna…? Detta är ju Jesusord ur Jesus mun.
Eller ska man bara läsa halva versar och göra teologi av det? Sven citerar Paulus tal på Areopagen i Aten: Gud — ”han är ju inte långt borta från någon enda av oss”.
En självklar sanning för oss, vi tror på Gud som skapare av allt och alla, men fortsättningen i vers 30 och 31 säger Paulus: ”En lång tid har Gud haft överseende med okunnigheten, men nu ålägger han människorna, alla och överallt, att omvända sig. Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom en man som han i förväg har bestämt därtill. Det har han bekräftat för alla människor genom att låta honom uppstå från de döda.”
Ska vi förkunna Jesus som världens frälsare? Ja! Jesus är exklusiv, inte en av frälsarna. Vi tror på världens frälsare. I ingen annan finnes frälsning. I glädje predikar jag om vad jag funnit, det är inte att slå andra i huvudet. Så länge jag inte använder makt — makt har alltid förvanskat evangeliet. Med frimodighet vill jag förkunna glädjebudet att: ”I dag har en frälsare fötts åt er … och han är Messias Herren.”
LÄGG TILL NY KOMMENTAR