PERSPEKTIV. Omförhandling pågår inom flera områden gällande statens relation till civilsamhället. Kända strukturer och former värderas, förändras och omprövas för folkbildning, bistånd, trossamfund, press och information. Det skapar en viss oro då arbete och planering utifrån nuvarande riktlinjer pågår.
Detta påverkar Ekumeniska centret i Alvik, där flera organisationer påverkas av annonserade – eller genomförda förändringar. Equmeniakyrkan är en av dem som direkt och indirekt kan få andra förutsättningar än tidigare. Det handlar om samverkan med systerkyrkor, folkhögskolor, Sändaren och relationen till riksdag och regering.
Equmeniakyrkan är remissinstans i regeringens beslut om organisationsförändring där Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och myndigheten för stöd till trossamfund (SST) ska inordnas i en organisation från och med den 1 januari 2026. MUCF är en stor myndighet baserad i Växjö, SST är en liten myndighet baserad i Stockholm, närmare bestämt Ekumeniska centret. Närheten till SST har gett de ekumeniska organisationer och trossamfund som huserar där en påtaglig inblick i det svenska samhällets religiösa utveckling. En mångfald religiösa symboler och klädnader har stundtals fyllt vår gemensamma reception.
En följd av religionsfrihetslagen
SST, som från början var en nämnd, är en följd av religionsfrihetslagen 1951–52 och statens sätt att skapa former att stödja andra kyrkor och samfund än (endast) Svenska kyrkan. Med tiden har trossamfunden i SST vuxit i takt med att Sverige blivit alltmer mångreligiöst och inom myndigheten har en bred kompetens om religiös verksamhet vuxit fram.
Det skakar lite här och där. De kända vägarna är inte självklara framöver, hur ser de nya vägarna ut?
Samtidigt som framtiden för MUCF och SST planeras lämnar regeringen en proposition med ett nytt förslag till lag om statsbidrag till trossamfund att träda i kraft den 1 januari 2025. Det här arbetet har pågått länge och även här har remiss varit utsänd och i vissa fall beaktats i det slutgiltiga förslaget. Lagförslaget har till syfte att stärka förutsättningarna för trossamfund att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet, bidra till att ge alla människor samma grundläggande möjligheter att utöva sin religion i Sverige och bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.
Demokrativillkoren diskuterades mest
Det som diskuterades mest i trossamfunden under remisstiden var demokrativillkoren. Utgångspunkten för de flesta är att det är bra att stärka och förtydliga vad de grundläggande värderingar som samhället vilar på betyder. Villkoren handlar om att inte utöva våld, tvång, hot, kränkning mot andras fri-och rättigheter, inte diskriminera eller motarbeta det demokratiska styrelseskicket. Och det är väl gott nog. Det svåra är efterlevnad, tolkning och en viss förväntan av kontrollerande då det krävs att trossamfundet, alla dess församlingar och företrädare följer dessa villkor. En bra konsekvens kan vara att samtal om till exempel vad är kränkning mot andras fri – och rättigheter och diskriminering behöver stärkas i våra trossamfund, och det är en tillgång.
Vägarna inte självklara
Omförhandling pågår. Det gör att det skakar lite här och där. De kända vägarna är inte självklara framöver, hur ser de nya vägarna ut? Det kan vara så att nya förutsättningar tvingar oss till tydlighet i vårt uppdrag att vara kyrka och se vad som är omistligt. Vi kallas ut ur en bekvämlighet och in i samtal och nya arbetsformer för att värna relation med våra systerkyrkor, vad som är omistligt i folkbildning och folkhögskolor, hur vi är med och skapar ett gott samhälle och är en profetisk röst till stöd för Sveriges beslutsfattare och medborgare.
Karin Wiborn
biträdande kyrkoledare Equmeniakyrkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR