Bernt Jonsson har i ett par initierade artiklar i Sändaren pläderat för en enstatslösning i Israel Palestina. Det låter bestickande och är dessutom ingen ny tanke. PLO hade den fram till 1980-talet men motsattes då starkt av Israel. Så som utvecklingen nu ser ut, med hundratals bosättningar och med en halv miljon judiska bosättare, söker Israel skapa fakta på marken och därmed skapa just en judisk stat av hela området, en stat.
Av detta drar Bernt Jonsson slutsatsen, att det är lika bra att gilla läget och skapa en stat av hela området. Resonemanget kan verka rationellt men är ändå fel. Bernt Jonsson låter det goda bli det bästas fiende.
Resonemanget innebär att Israel uppger sin status, den som låg till grund för staten Israel, nämligen sionismen. Judar skulle, skall ha rätt att bosätta sig i landet Israel var de än finns i världen. Detta grundar sig på förföljelser, pogromer i svunnen tid. Förintelsen under Andra världskriget, Hitlers skräckvälde, förstärkte behovet av en egen stat för enbart judar.
Staten Israel är erkänd av FN och det internationella samfundet, även av Sverige. Det må vara rätt eller fel, men faktum kvarstår. Israel är en stat. Visserligen har den inte definierade gränser men i folkrätten är det en stat inom 1949 års gränser, då stilleståndsavtalet upprättades. Dessa gränser är också erkända av PLO. Vi kan diskutera om beslutet 1947 i FN var ett klokt beslut — att ge ett land åt en särskild etnisk folkgrupp — men var i den då rådande situationen det enda möjliga.
Visst, Israels illegala bosättarpolitik har nu gått så långt att det av det palestinska området, numera återstår ca 15 procent av det Palestina, som det en gång var. Att därav dra slutsatsen att området är förlorat för palestinierna är att dra förhastade slutsatser, ja i själva verket att Israel har vunnit kampen om Palestina. De har vunnit sina syften - en judisk stat så som judarna en gång ritade den.
Skall vi då ge efter för Israels bosättarpolitik och godkänna vad de åstadkommit genom åren? Mitt svar är nej. Tvåstatslösningen är det enda realistiska. Palestinierna måste få sin stat, bli medborgare i en egen stat och erhålla pass som alla andra.
Området är litet till sin yta och har nu sammanlagtcirka nio miljoner innevånare, ungefär lika mellan judar och palestinier. Men det finns fler tätbefolkade områden i världen och som klarar den tätheten. Men tvåstatslösningen kräver någon slags konfederation mellan Israel och Palestina, helst också med Jordanien. Israel har som stat att dra sig tillbaka enligt FN:s resolutioner 242 och 338. Det kan betyda att bosättarna flyttar till Israel eller något annat land men det kan också betyda att de lever kvar som palestinska medborgare. Det borde inte vara besvärligare än att över en miljon palestinaaraber, 20 procent, är medborgare i staten Israel.
Även om en tvåstatslösning är svår är det dock den enda realistiska lösningen, både ur såväl israelisk som palestinsk synpunkt. Att acceptera en enstatslösning är att ge efter för israelisk maktpolitik på palestiniernas bekostnad.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR