Svårt hitta musik som passar alla

I Per Jennervalls debattinlägg i Sändaren nr 23/2015 ser vi ett stort engagemang för musiken i Equmeniakyrkan. Det är en viktig fråga som berör och som ska tas på största allvar.

Vi har en stor bredd i vår sångskatt, den blir större för vart år. Självklart håller vi med om att det saknas sånger i kyrkokonferensens gudstjänster. Det går alltid att välja annorlunda, väljer man en sång väljer man automatiskt bort alla andra.

I årets konferens sjöng vi totalt 31 gemensamma sånger i gudstjänsterna. 14 av dem var hämtade ur Psalmer och Sånger, 4 ur Ung Psalm och 3 ur Brukssånger. Vi dansade Välsignelsen (Brukssånger) med Barnkonferensen, vi sjöng till Betlehemskyrkans Musikkår (blåsorkester), vi fick höra körsång av Java gospel, Maria Gustin Bergström sjöng folkmusikinspirerade psalmer med sina musiker, vi sjöng tillsammans med Mattias och Therese Martinson och sångare från deras hemförsamling. Eva Kunda Neidek gav ett sjunget inledningsord till akustisk gitarr.

Men vi hade ingen konferenskör i år, vilket av olika skäl inte gick att få till stånd. Vi hade till exempel inte heller med någon akustiskt jazzinspirerad musik eller strängmusik. Och inte heller orgel eftersom vi var i ett konferenscenter. Visst finns det mycket i vår rika tradition som vi hade velat ha med. Nästa år är vi på en annan ort och kommer göra vad vi kan utifrån det årets förutsättningar.

Vi har läst utvärderingen som gjorts av ombud och deltagare i kyrkokonferensen och ser att på en skala av 6 så är upplevelsen av gudstjänsterna en bit över 5. Men vi nöjer oss naturligtvis inte med det, det går alltid att förfina, söka vidare, lära sig mer.

En av lärdomarna är att det är svårt göra en gudstjänst som passar alla samtidigt. Där är vi precis som Gud har skapat oss, nämligen olika. Men vår önskan är att vi i öppenhet och kärlek ska träna oss att se att det jag inte gillar kan den som sitter en rad framför mig finna ett gudsmöte i.

De flesta av oss påverkas väldigt mycket av de sånger vi sjunger. Både musikaliskt men också som Per Jennervall skriver, bär sånger och psalmer mycket teologi i sig. Därför ska vi aldrig upphöra att reflektera över och väga orden, på allvar pröva melodierna och söka de gemensamma sånger vi tillsammans kan sjunga till Guds ära, vår egen uppbyggelse och för världens skull.

 

Lena Wohlfeil

samordnare för musik och kreativa uttryck

Per Westblom

koordinator för temagrupp församling och samhälle

 

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Jerry Gegerfeldt
Åke Nordqvist skriver: "Det är att ständigt lägga örat till lyssna in den "lem" som lider. För lider en, så lider hela "kroppen". Församlingens uppgift är också diakonalt, att vårda, visa omsorg om gamla och sjuka. Det trodde jag var en självklarhet." Jag håller helt med dig Åke, det är en självklarhet. Vid läsning av Brittas text kan jag inte utläsa att hon har någon annan hållning i frågan heller.
Jerry Gegerfeldt
Ingegerd Forslund skriver: Tendenserna till ytlighetens utbredande skriver Per-Olof Öhrn. Det är tyvärr också på gång i våra sammanhang, inte minst när man diskuterar musiken. Jag undrar om du Ingegerd kan ge några exempel på ytlighetens utbredande som du menar är på gång när man diskuterar musiken i våra sammanhang. Detta har gått mig helt förbi och jag är mycket intresserad! Vänligen!
Jerry Gegerfeldt
Per-Olof Öhrn skriver: Att välja ordet serva gör att nu läggs ytterligare en sten på ytlighetens bygge, som har en tendens att breda ut sig också i kyrkorna. Vore intressant om du kunde utveckla dina tankar ovan för jag fattar ingenting (och det säger bara något om min oförmåga, inget annat! Vänligen!
Åke Nordqvist
OK. Britta Bolmenäs skriver inget om det diakonala uppdraget. Det är, vad jag förstår, enligt Jerry en självklar tjänst i den kristna församlingen, så den behöver vi inte nämna vid namn? Än mer viktigt blir min fråga, vad betyder det då "att inte serva medlemmarna". För något måste väl Britta mena med de ordvalen? Är det att reparera medlemmars cyklar och liknande, eller? Om det handlar om det är jag överens med Britta, Johan och Jerry? Det är inte uppgiften! Jag vill höra från Britta själv vad hon menar.
Ingegerd Forslund
Jerry! Att döma av de kommentarer som Per Jennervalls insändare skapat, handlar de inte alltid om musiken som det väl var meningen att diskutera! Det jag menar med ytlighet är när man ibland får höra att Bach och övriga tonsättare som inte anses moderna inte passar i våra gudstjänster numera. Det finns naturligtvis behov av förnyelse, vilket också sker, men det känns inte helt seriöst när ett lovsångsband upprepar sig med både texter och melodislingor under en lång stund! Det är som om vi människor måste få sådant till livs via musiken som är "lättsmält", det kännetecknar andra områden i vårt samhälle också.Men vi behöver lägga örat till och anstränga oss och lyssna, det gäller både musiken och förkunnelsen i övrigt i Equmeniakyrkan! Vet inte hur du har det i din församling, men hos min finns flera musikstilar representerade . Slå vakt om musiken i våra gudstjänster, den har en mycket viktig uppgift som Guds tilltal till oss!