Det bombas in i det sista i Syrien, där vapnen är tänkta att tystna vid solnedgången. Ett annat orosmoln är president Bashar al-Assads löfte att återta alla områden som hålls av "terrorister".
Trots den muslimska högtiden id al-adha är det inte mycket till folkliv på gatorna i den rebellkontrollerade delen av staden Aleppo, som enligt nyhetsbyrån AFP:s korrespondent drabbades av nya flyganfall under måndagen. När solen går ned över den hårt sargade staden är det dock tänkt att krigets välbekanta ljudmatta ska upphöra.
- Vid solnedgången kommer jag, precis som vanligt, att vara orolig för min egen och min familjs säkerhet. Vem ska kontrollera att vapenvilan följs, det här avtalet är bara en bluff, säger Monther Etaky, som bor i Aleppo tillsammans med sin fru och son, till TT.
- De flesta här i östra Aleppo har tappat förtroendet för det internationella samfundet.
Sedan den internationellt frammedlade överenskommelsen tillkännagavs i fredags har bomberna fortsatt att falla över Syrien. Under helgen dödades minst 74 personer i flyganfall som riktades mot städer i provinserna Aleppo och Idlib, enligt AFP.
En viktig del av avtalet är att hjälpsändningar ska få fri lejd till belägrade områden. Bland annat står Syriska Röda halvmånen redo att leverera förnödenheter över hela landet.
Men det är stora frågetecknet kring avtalet och det omfattar långt ifrån alla betydande parter i det syriska inbördeskriget. Bara timmar innan eldupphöret väntas träda i kraft uppgav Bashar al-Assad att hans regim är fast besluten att fortsätta striderna för att återta områden från vad man kallar "terrorister".
En av de grupper som inte ingår i avtalet är Jabhat Fatah al-Sham, tidigare al-Qaidakopplade Nusrafronten. Problemet är att jihadistgruppen på många håll strider sida vid sida med rebeller som uppfattas som moderata av USA och som är tänkta att delta i vapenvilan.
Vapenvilan ska förnyas vartannat dygn och om den inte kollapsat efter en vecka kommer Ryssland — som är allierat med al-Assad — och USA att tillsammans inleda attacker mot jihadistgrupper som Islamiska staten och Jabhat Fatah al-Sham.
Under det fem år långa kriget i Syrien har uppemot 300 000 människor mist sina liv. Det har utlöst en flyktingvåg som sätter i första hand grannländerna under hård press, men även blivit den kanske största politiska frågan just nu i Europa.
Henrik Samuelsson/TT
Sofia Eriksson/TT
Fakta: Ryssland och USA enades
Efter flera veckors intensiva kontakter, och en sista förhandling som varade i mer än ett halvt dygn, presenterade USA:s och Rysslands utrikesministrar John Kerry och Sergej Lavrov i fredags en uppgörelse om vapenvila i kriget i Syrien. Den träder i kraft vid solnedgången i dag, måndag 12 september.
Avtalet har välkomnats av många parter i kriget, bland andra Turkiet samt regimen i Damaskus. I dag inleds också den muslimska högtiden id al-adha, vilket i sig brukar innebära en nedgång i stridigheter.
Ändå är förhoppningarna relativt små. Vissa rebellgrupper omfattas inte av vapenvilan, och har uttryckligen förkastat den. Det finns också tvivel om att i första hand USA ska få med sig alla sina allierade i kriget på eld upphör.
Om vapenvilan håller i en vecka ska stormakterna sedan intensifiera samarbetet. Bland annat ska USA och Ryssland då paradoxalt nog intensifiera delar av krigföringen; en gemensam bas ska upprättas för att med flygattacker bekämpa terrororganisationerna IS och Jabhat Fatah al-Sham — tidigare al-Nusra-fronten.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR