Girjas sameby i Norrbotten har ensam rätt till småviltsjakt och fiske inom byns område, enligt en principiellt viktig dom i Gällivare tingsrätt. Domen väcker oro i jägarleden, men Svenska kyrkan gläds över beslutet.
- För många som bor i dessa områden är jakten och fisket otroligt viktigt. Skulle det bli andra än länsstyrelserna som förvaltar jakten uppstår oron att man förlorar möjligheten att jaga eller att det blir dyrare, säger Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet.
Samiska rådet i Svenska kyrkan gläds däremot över Gällivare tingsrätts historiska beslut i går om att ge samebyn Girjas rätt att bestämma över jakten på marken kring byn.
Sylvia Sporrock är ordförande för Samiska rådet i Svenska kyrkan. Enligt henne har beslutet en principiell betydelse för samer:
- Detta är ett positivt beslut för samerna och samernas rättigheter. Det är glädjande och en betydelsefull fråga, för samebyn Girjas men också för rennäringen i stort. Det är en principiell fråga för urfolket samerna och samiska rättigheter.
Vilka signaler skickar det till Svenska kyrkan?
- Detta befäster samernas ställning som urfolk och samernas ställning stärks. Det blir även lättare att driva andra samiska frågor och det fortsatta arbetet i försoningsarbetet. Kyrkan är ju stor markägare i renskötselområdena.
Även Kaisa Huuva, handläggare för samiskt kyrkoliv, välkomnar tingsrättens beslut. Hon är själv personligen berörd av frågan, som bördig från en grannsameby och med släktingar i Girjas.
- När det gäller samernas rättigheter som urfolk är den frågan ett problem för Sverige. Det har genom åren kommit återkommande internationell kritik och krav på agerande från statens sida att trygga rättigheter, säger Kaisa Huuva.
- Det finns många rättighetsfrågor knutna till detta, och i grunden handlar det om att Sverige som nation måste ta större ansvar för att säkra urfolksrätten.
Beslutet i Gällivare tingsrätt kommer troligen att överklagas.
Svenska kyrkan har engagerat sig för samernas rättigheter. För några dagar sedan gav kyrkan ut en bok som berättade om hur samer tvingats lämna sin ursprungsidentitet, det svenska skolsystemet krävde att samerna levde efter den gängse normen på svenskhet. Om en månad kommer Svenska kyrkans vitbok om den historiska relationen mellan kyrkan och samer. Svenska kyrkan har historiskt stått på satens sida och utövat ett förtryck mot urfolket.
I höstas kom en rapport från Svenska kyrkan som undersökte samernas rätt att bruka kyrkans marker. Rapporten redovisade hur svensk lagstiftning och Sveriges redan gällande internationella åtaganden inom urfolksrätten påverkar Svenska kyrkan som markägare. Den så kallade ILO-konventionen, konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, har bestämmelser som innebär att samrådsförfaranden behöver utvecklas ytterligare så att samerna får delta i användningen, förvaltningen och bevarandet av naturresurser på kyrkans mark inom renskötselområdet, skrev Svenska kyrkan i september när rapporten kom. I pressmeddelandet sa Kaisa Syrjänen Schaal, enhetschef på kyrkokansliet i Uppsala:
– Det finns behov av att klargöra och diskutera vad urfolksrätten innebär för Svenska kyrkan som markägare och hur frågan om ILO 169 skulle påverka.
– Det är viktigt att även kyrkan funderar på sitt ansvar och sina möjligheter att främja rennäringens fortlevnad bland annat i skogsbruksfrågor. Rapporten är ett underlag för den fortsatta diskussionen inom Svenska kyrkan.
/TT
/Elisabet Sandberg/Kyrkans tidning
LÄGG TILL NY KOMMENTAR