Det är nu några år sedan en del politikerna högt och ljudligt deklarerade, att familjen var en förlegad samhällsbildning, som det nu var dags att skrota. Men tydligen var de inte medvetna eller insåg inte, att det är där, och bara där, i familjens sköte, som de grundläggande mänskliga värderingarna grundlägges. Det är där man får lära sig att ta hänsyn till varandra och hur man ska bete sig mot varandra. I dag förväntar man sig tydligen att det är förskollärarna som ska hinna med att ge sina, oftast över 30 elever på tre ledare, dessa grundläggande kunskaper.

 Jag har haft tillfälle att läsa en del om massmördaren Anders Behring Breiviks barndom och osökt går mina tankar till bibelordet i 4 Mos 14:18 ”... utan hemsöker fädernas missgärningar på barn och efterkommande i tredje och fjärde led”. En 2000-årig kunskap som vi ser ut att ha glömt eller som man helt bortser ifrån.

Tydligen var Anders Breiviks mor ett oönskat barn, som ingen såg och som går in i vuxenlivet utan erfarenhet av kärlek och närhet. Därför fick Anders en liknande uppväxt, för hon trodde säkert att det var så det skulle vara. Med en frånvarande pappa och en känslokall mamma i en karg och hård miljö, blev det hans fantasivärld som fick forma hela hans världsbild. Resultatet vet vi!

Tyvärr måste man konstatera att det finns många barn i dag som likt Anders växer upp i liknande sammanhang, så det är kanske inte så konstigt att det ser ut som det gör i våra skolor i dag.

Den slutsats jag drar av detta är att samhället måste satsa ännu mera på att stärka familjerna. Familjerna måste få mer resurser, så att de kan ha råd att vara hemma längre för att kunna skapa en trygg miljö för barnen. Det ser ju tyvärr ut som att allt fler barn inte klarar av att växa upp i de allt för stora förskoleklasserna som samhället i dag erbjuder. Resultatet ser ut att bli att allt för många blir överstimulerade och får psykiska problem. Det måste skapas betydligt fler rogivande och trygga miljöer än vad förskolan kan erbjuda i dag. Man behöver säkert också många fler familjerådgivningsbyråer och barnpsykologer, för vi/samhället har inte råd med så många splittrade familjer som i dag, med alltför många barn som lever i otrygga förhållanden.