Volontäruppgifter och frivilligarbete växer snabbt i Sverige - i takt med att arbetslösheten brer ut sig och antalet pigga pensionärer växer explosionsartat.

Förhoppningsvis beror tillväxten också på en förändrad syn på både arbete och vikten av engagemang.                 

I alla fall talar statistiken sitt tydliga språk: drygt en och en halv miljon människor beräknas idag arbeta ideellt.

Många människor lönearbetar också i företag med ideell profil, så kallad idéburen verksamhet.

Ändå har de ideella utförarna av exempelvis välfärdstjänster, en  mycket mindre marknadsandel i Sverige än i de flesta OECD-länder.

Den historiska anledningen till detta är att förstås att den svenska vården och omhändertagandet gått genom kommuner och landsting.

När dessa nu tagit ett steg träder privata företagare fram med det kapital som krävs.

 Men i denna sköna nya värld behövs ideella aktörer också,  inte minst för att ”de kan identifiera behov som ligger utanför eller vid sidan av ersättningssystemen” som Tillväxtverket skriver i en analys. 

Frågan är komplicerat. Därför görs lagstiftning och rekommendationer om med tämligen jämna mellanrum.

Nu är det dags igen. En offentlig utredning kring civilsamhällets villkor har sjösatts. Och vi kan än en gång konstatera hur bra det är med ett valår för att få någonting gjort.

Att regeringen visar sitt intresse för denna viktiga sektor som årligen omsätter 220 miljarder, för att uttrycka sig i reda pengar, är förstås välkommet. Och utredningen har varit efterfrågad eftersom villkoren faktiskt försämrats för många ideella föreningar, trots att intentionerna var nog så hedervärda. År 2010 antogs nämligen ett förslag om förbättrade villkor för civilsamhället. Ideella föreningar i allmännyttans regi jämställdes då med vinstdrivna företag, och fick samma förutsättningar som de i den fria konkurrensens namn.

Men  ingen särskild hänsyn tas till ”den särart” som ideellt drivna företag ändå har. På senare år har ett flertal fall visat att gränsen mellan den ideella sektorn och privat näringsliv suddats ut . Livsmedelsverket vill exempelvis gärna betrakta  alla organisationer som hanterar mat, även ideella föreningar som säljer korv på matcher eller bullarna till kyrkkaffet , som livsmedelsföretag.

 Så nya riktlinjer behövs, men denna nya utredning har inte möts av enbart jubel, trots att direktiven bland annat innebär en undersökning av den viktiga frågan om de idéburna organisationernas möjlighet att delta i offentliga upphandlingar kan förbättras.

Men den stora kritiken gäller att ekonomiska frågor, de kanske viktigaste av alla, undantas från utredningen.

Att utredningen inte blir parlamentariskt tillsatt utan ska göras av en enmansutredare, kan också vara problematiskt.

Men utredaren Dan Ericsson kommer att ta hjälp av en referensgrupp från civilsamhällets organisationer.

Kanske räcker det. Resultatet får vi veta först i slutet av februari 2016.

Till dess får den civila sektorn fortsätta hanka sig fram bäst det går.