Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğans beslut att låta den 1500 år gamla Hagia Sofia återigen bli en islamisk helgedom, har rört upp känslorna hos stora delar av omvärlden.
Religiösa och politiska ledare över hela världen protesterar nu mot Turkiets beslut att förvandla den bysantiska museikatedralen i Istanbul till moské.
Men i Turkiet firade de religiöst konservativa fredagens domstolsbeslut som upphävde byggnadens 80 år gamla museistatus. En dom som snabbt följdes av ett presidentdekret om att byggnaden nu ska bli moské.
Under sin 1500-åriga historia har Hagia Sofia varit både katedral och moské. Idag är Haga Sofia ett världsarv och ett museum där islam och kristendom samsats sedan 1934.
FN-organet Unesco uppmanade tidigare Turkiet att inte ändra byggnadens status utan diskussion och ”beklagar nu djupt” beslutet.
I Grekland har kulturminister Lina Mendoni kallat beslutet ”en öppen provokation mot den civiliserade världen, ” påven Franciskus har beklagat och den grekisk-ortodoxa kyrkans ledare, patriark Bartholomeus av Konstantinopel, varnat för att motsättningarna mellan muslimer och kristna nu kan öka
Också Kyrkornas världsråd, med sina 350 medlemskyrkor världen över, har uttryckt sitt ”sorg and bestörtning”.
Men omvärldens protester riskerar att ytterligare stärka den turkiska nationalismen, och president Erdogan, som är i starkt behov av att förbättra sin popularitet som dalat i takt med ekonomin och en stigande arbetslöshet.
Erdogan själv underströk vid en presskonferens att landet utövar suveränitet över sitt land, och att Haga Sofias framtid alltså inte angår någon utanför Turkiet.
De första muslimska bönerna inne i helgedomen tros komma att hållas redan den 24 juli.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR