Tidigare MLK-pristagare anklagas för terrorism

I år delade kyrkorna ut Martin Luther King-priset till den svenska grenen av den globala klimatrörelsen Extinction Rebellion. Läs artikel från prisutdelningen här. 

I flera svenska städer har det växt fram Extinction rebellion-grupper, som genomfört olika aktioner för att uppmärksamma klimatkrisen. I Umeå har gruppen granskats av lokaltidningen Folkbladet. I en artikel varnar en forskare för att miljörörelsen kan radikaliseras och tidningen lyfter också fram att en icke namngiven aktivist med flera fängelsedomar har besökt Extinction rebellion i Umeå.

Den anonyme aktivisten är Martin Smedjeback, som 2014 fick Martin Luther King-priset, och han har reagerat på artikeln.

— Det värsta är att bli uthängd som terrorist när jag i över 15 års tid arbetat för ickevåld, säger han till Sändaren.

Martin Smedjeback har ingen officiell koppling till Extinction rebellion men har utbildat människor i Umeå i grunderna i ickevåld. Det handlar bland annat om att aktionerna ska vara fredliga och inte uppfattas som hotfulla. I Umeå har dock politiker uttryckt oro när aktivister demonstrerat i samband med kommunfullmäktiges sammanträden.

— Jag har inte hört att de gjort någonting som gett upphov till rädsla, jag tror inte oron grundar sig på fakta, säger han.

Martin Smedjeback skulle önska ännu mer radikala aktioner, så länge de baseras på ickevåldets principer. Han tror att det behövs för klimatets skull. Han kan till exempel tänka sig att störa verksamheten på flygplatser.

— Om det är aktioner som inte riskerar någons liv. Vi måste göra något kring flyget, säger han.

Martin Smedjeback är också djurrättsaktivist, något som Folkbladet tar upp i artikeln. Han har bland annat dömts för aktioner där laxar och kalkoner omhändertagits eller frisläppts. Många lantbrukare är därför mycket kritiska till denna form av aktivism.

— Vi har svårt att se hur detta kan kallas för civil olydnad. Att stjäla hönor från en lantbrukare menar vi är stöld, säger Anders Drottja, som är krisberedskapsansvarig på LRF.

Anders Drottja menar att Martin Smedjeback, som är noga med att inte hota människor, genom sitt agerande ändå uppmuntrar andra djurrättsaktivister att gå längre. Det är inte ovanligt att lantbrukare idag hotas till livet för sin djurhållning

— Lantbrukarna håller ju på med laglig verksamhet, ändå hotas de. Och hoten skapar en väldigt stor oro, säger han.

Anders Drottja vänder sig också mot att djurhållning målas upp som en av de stora klimatbovarna.

— Allrahelst här i Sverige, där vi använder lite antibiotika och har ett bra hälsoläge. I Sverige är det snarare brist på betesdjur eftersom de behövs för att bevara den biologiska mångfalden, säger han.