Svenskarna tänker inte mer på döden trots pandemin

Svenskar tänker mindre på döden. Foto: Mostphotos/Ignis

Pandemiåret 2020, med ständiga rapporter om nya dödsfall, har inte fått svenskarna att tänka mer på döden eller vara mer benägna att prata om den enligt nya undersökningen ”Svenskarna och döden”.

– Vi svenskar tycks vilja skjuta döden ifrån oss, säger Lars Antoni, avdelningschef på Ignis Begravningsbyråer som står som beställare av undersökningen.

 

Psykologen Maria Farm, som tagit del av undersökningen, menar dock att eftersom vi alla är drabbade av pandemin så ökar inte rädslan för döden nämnvärt på gruppnivå.

– Jag förstår att många tycker att det är lite konstigt. Men en förklaring är att det finns en utbredd känsla av att vi alla sitter i samma båt. Det blir en form av gemenskap som lindrar oron. Samtidigt är det såklart många som mår sämre än vanligt eftersom man saknar ett sammanhang som man brukar träffas i eller att det sliter på ens relationer, säger psykologen Maria Farm.

Hon berättar vidare att stora katastrofer, som till exempel tsunamin 2004 eller Estonia­katastrofen 1994, också kan ge en känsla av gemenskap i allt det svåra.

– Även om sådana händelser har inneburit stor sorg och trauma för många människor så kan det finnas en styrka i att sörja tillsammans. Både för överlevare och hela samhället. Helt individuella trauman kan i stället ge en känsla av att man är ensam med sin sorg, att ingen annan kan förstå, säger Maria Farm.

Hon ser dock att det finns en kategori som är i riskzonen för posttraumatiskt stressyndrom efter 2020 – vårdpersonal.

– Det finns redan tendenser att vårdpersonal har fått stora besvär efter att dagligen vara så nära död och lidande. Det är oroande då dessa personer även i en betydande fortsättning lär behöva jobba i denna miljö.

Lars Antoni, avdelningschef på Ignis Begravningsbyråer och en av initiativtagarna till undersökningen tycker att det är förvånande att det inte är större skillnad gällande svenskarnas attityd till döden.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt. Å andra sidan märker vi som begravningsentreprenörer av att allt färre vill prata om sin begravning och att vi har inofficiellt världsrekord när det gäller längst tid mellan dödsfall och begravning. Snittet är 28 dagar och lagen säger att det får gå max 30 dagar, men eftersom det är ett snitt så betyder det att många passerar maxgränsen. Det tycker jag är ovärdigt.

– Vi svenskar tycks vilja skjuta döden ifrån oss. De äldre dör på institutioner och det är hemskt att många äldre inte får besök av sina anhöriga.

Lars Antoni tror att svenskarnas ovilja att närma sig döden beror på individualiseringen och sekulariseringen i samhället.

– I andra kulturer är döden mycket mer närvarande. Här är det nästan så att man vill boka bort döden i sin kalender. Allt äldre personer verkar känna sig unga längre och mer odödliga i sinnet.

– Vi märker också att allt fler uttrycker att ”det bara blir svart” efter döden.

Psykologen Maria Farm tror att vi skulle må bättre av att stanna upp och prata om mer om vårt inre, där döden och vår ändlighet kan ingå.

– Jag tror att vi generellt sätt skulle må bättre av att stanna upp och prata mer om det som är viktigt och på riktigt. Vi är ett stressat folk och skulle må bättre av att gå in mer i varandras inre värld och att ha större öron än mun. I ett sådant läge kan tankar om vår ändlighet ta plats och perspektivet att livet är till låns bli mer närvarande. Att exponera sina rädslor genom att prata om dem är alltid, åtminstone till 99 procent, i terapeutiska sammanhang framgångsrikt när det handlar om att minska oron, säger hon.

Wilhelm Blixt

sandaren@sandaren.se

I andra kulturer är döden mycket mer närvarande. Lars Antoni, Ignis begravningsbyrå.

Fakta: Svenskarna och döden

Andelen som tänker på döden någon gång per månad är i princip lika stor 2020 (57 %) som 2019 (60 %).
2019 uppgav 44% att de pratade om döden minst en gång per månad, medan samma siffra under coronaåret 2020 var 43%.
Största skillnaden märks i svaren på frågan ”Är du rädd för döden?” då 28 % svarar ja år 2020, att jämföra med 2019 års 23 %. Störst är skillnaden i åldersgruppen 18–29 år, där 42 % anger att de är rädda för döden, att jämföra med 33 % år 2019.
Cirka en av tio av den totala svarsgruppen anger att de har dödsångest, vilket är samma siffra som vid 2019 års undersökning.

 

 

Kvinnor både pratar och tänker mer på döden än män. 2020 angav 67 % av kvinnor och 46 % av männen att de tänker på döden minst någon gång i månaden. Mer än hälften av de tillfrågade kvinnorna angav att de pratar om döden minst någon gång i månaden, men bara knappt en tredjedel av männen.

 

 

Rädsla för döden sjunker successivt med åldern. Mer än var fjärde av 18–29-åringar anger alltså att de är rädda för döden, men bara 13% av de över 75 år.

 

 

Även dödsångest är mest utbrett bland den yngsta målgruppen (17%, 18–29 år) och minst bland den äldsta (5 %, 75+ år).

 

 

Svenskarna tänker på döden avsevärt mycket mer än vi pratar om den. 29% tänker på döden minst en gång i veckan, men bara 13 % pratar om den lika ofta.

 

 

Undersökningen bygger på webbintervjuer med strax över 1 000 kvinnor och män från 18 år och uppåt gjorda i december 2020.

 

 

Källa: Ipsos/Ignis


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.