Ryska hotet fick S att överge alliansfriheten

Statsminister Magdalena Andersson håller pressträff på högkvarteret på Sveavägen efter möte med parti­styrelsen om Nato­frågan.  Foto: Fredrik Persson/TT

Under kalla kriget sa alla partier nej till Nato. Men under 2000-talet har nästan alla svängt i frågan.

Nu väntar en framtid med Sverige som en del av en försvarsallians. Alliansfrihetens dagar är därmed över.

Det var 1999 som Folkpartiet bröt enigheten och beslutade sig för att verka för ett svenskt Natomedlemskap. Först fick de med sig de borgerliga partierna, och nu, tack vare Rysslands anfallskrig i Ukraina, har även Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna sagt ja till att ta steget in i Nato.

Evert Svensson

En politiker som varit med på denna långa resa är 96-årige Evert Svensson, före detta ordförande i Broderskap. Han blev riksdagsledamot 1957, då den svenska neutraliteten var en självklar doktrin.

– Jag är förvånad över att omsvängningen skett så hastigt. Militären säger att det inte föreligger någon fara för en invasion av Sverige. Så jag tycker att argumenten för att gå med är för svaga, säger han.

Han minns andra världskriget, då Sverige höll sig utanför kriget trots att Tyskland anföll Norge och Danmark, och Sovjet anföll Finland.

– Det var en svårare situation, ändå begärde man inte hjälp utifrån, säger han.

Socialdemokraternas positionsförändring överraskar honom. Försvarsminister Peter Hultqvist var en av dem som lovade att aldrig ta Sverige in i Nato.

Bör han avgå?

– På ett sätt så är det bra att politiker kan ändra sig, det är inte så uppseendeväckande. Men jag tycker motiven är svaga för att gå med i Nato, säger han.

Till TT förklarade Hultqvist sin svängning med att Sverige behöver säkerhetsgarantier vid anfall, något som endast Nato erbjuder. Det uttalandet kom efter att S presenterat sin säkerhetsanalys.

För S-ledaren och statsminister Magdalena Andersson, har övertygelsen enligt henne vuxit fram i en dialog inom partiet, mellan partier och med andra länder, enligt henne.

– Det är en process, säger hon.

När får en fråga från SVT om hur hon ser på sitt uttalande för bara någon månad sedan, att ett medlemskap skulle ”destabilisera säkerhets­läget”, säger hon nu att det är en feltolkning.

S-beslutet innebar att en bred majoritet i Sveriges riksdag nu säger ja till att gå med i Nato. Regeringen fattade på måndagen också det formella beslutet att söka medlemskap.

Alf Svensson

Likt Evert Svensson har också Alf Svensson historiska perspektiv. Under 1970-talade ledde han ett parti som hellre pratade om bistånd än militär, och som definitivt inte önskade en anslutning till Nato. Själv ändrade han sig om Nato 2013. Kristdemokraterna beslöt att verka för ett medlemskap året efter.

– Det var inte någon stor eller het debatt. Det kom en motion till rikstinget som alla som suttit i försvarsutskottet stod bakom och alla slöt upp bakom den. Det gick nästan lite för lätt, säger han i dag.

Finns det något kvar av det här mer mjuka värdena som KD stod för förut?

– Jag är inte aktivt kopplad till partiet, jag står vid sidan om, men det finns en uppenbar risk för alla partier att de hamnar i en hård och tuff vokabulär. Men det är inte på grund av Nato utan på grund av flyktingströmmarna. Det har gett partierna en hårdare vokabulär, det är väl uppenbart att det är Sverigedemokraterna som gjort alla partikanslier nervösa, säger han.

Det kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU) har länge drivit på för ett medlemskap i Nato. Enligt förbundsordförande Nike Örbrink bidrog KDU till hela partiets omsvängning.

Nike Öbrink

– Det är ett avgörande beslut som borde varit på plats för länge sedan. En stor del av vårt försvar är uppbyggt utifrån tanken att vi ska försvara Sverige tillsammans med andra länder, men vi har inte haft några garantier, säger hon.

Ser du något negativt med Nato?

– Nej.

När Sverige nu är på väg in i Nato så vill somliga att det ska ställas krav på att till exempel kärnvapen inte ska placeras här, eller att Sverige inte ska bli bas för utländsk trupp. Nike Örbrink vill dock inte se något som kan försvåra ett medlemskap.

– Det allra viktigaste är att det går så smidigt som möjligt, att Sverige blir medlem snabbt. Allt annat kommer i andra hand.

Fakta: Så vände S sitt Nato-nej till ett ja

  • November 2021: Försvarsminister Peter Hultqvist stänger Natodörren under hans ministerperiod.
  • 16 februari 2022: utrikesminister Ann Linde säger att alliansfriheten tjänar oss väl.
  • 24 februari 2022: Ryssland inleder sin invasion av Ukraina.
  • 30 mars 2022: Statsminister Magdalena Andersson öppnar för Natoansökan.
  • 11 april 2022: Hultqvist vänder i Natofrågan.
  • 15 maj 2022: S beslutar att partiet ska säga Ja till Nato.

Taggar:

NATO

Jonatan Sverker

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.