Nyhet

Protester mot tvångsutvisningar

Igår måndag planerades en tvångsutvisning av ett 50-tal personer från förvaret i Märsta. När en buss lämnade förvaret var det dock enbart ett tiotal personer i bussen. Ett hundratal demonstranter hoppades kunna stoppa utvisningarna.

Polisen genomför tvångsutvisningar när en person får avslag på sin asylansökan men inte går med på att lämna landet frivilligt.

En av demonstranterna var nätverket Ung i Sveriges talesperson Fatemeh Khavari.

- Jag var precis där och träffade dem, det handlar både om ensamkommande och om barnfamiljer. Under den senaste veckan har många av de ensamkommande som väntar på utvisning försökt att få tag i sina familjer. Men de har inte fått kontakt med dem och vet inte ens om de lever, säger Fatemeh Khavari.

Även advokaten Emma Persson, ordförande för paraplyorganisationen Flyktinggruppernas riksråd, är kritisk mot den väntade utvisningen.

- En av dem har epilepsi som kräver daglig vård, en annan har sambo och barn i Sverige. Många av utvisningsbesluten bygger på felaktiga åldersuppskrivningar med en inte vetenskapligt säkerställd metod. Jag menar också att man inte gör en riktig bedömning av säkerhetsläget i landet, säger hon.

- Vi har visserligen reglerad invandring, men då måste besluten vara rättsäkra.

Niclas Ericsson, kommunikationsrådgivare på biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén, säger över telefon från Kabul att säkerhetsläget i landet är "väldigt ansträngt".

- Konflikten mellan regeringen och de väpnade oppositionsgrupperna har intensifierats sedan 2016. Det finns inga direkta tecken på att situationen håller på att bli bättre, säger han.

- I Kabul sker det regelbundet olika bombattacker, och samtidigt är det en stad med många miljoner människor som går till jobbet varje dag. På det sättet är det kanske motsägelsefullt och annorlunda mot den svenska verkligheten.

Migrationsverket har tidigare motiverat utvisningar till Afghanistan med möjligheten till internflykt, det vill säga att uppehålla sig på platser som bedöms som säkra. Niclas Ericsson förklarar att det dock är svårt att klara sig utan ett befintligt socialt nätverk på plats.

- Det finns inte samhällstjänster här som det gör i Europa. Det finns till exempel ingen bostads- eller arbetsförmedling, och arbetslösheten är väldigt hög. Det kan också vara väldigt tufft att vara ensam kvinna eftersom det inte är kulturellt accepterat att kvinnor lever ensamma, säger han.

Migrationsverket vill inte svara på frågor om de väntade utvisningarna utan hänvisar i stället till polisen.

Under måndagseftermiddagen lade Equmeniakyrkan ut en kommentar kring tvångsutvisningarna. Uttalande lyder:

 

Vi ber just nu för de nästan 50 unga människor som är inlåsta i Migrationsverkets förvar i Märsta och som i dag ska deporteras till Afghanistan.

Vi ber att Gud skall se deras nöd, höra deras bön, gripa in. Vi protesterar kraftigt mot utvisningar till länder där brott mot mänskliga rättigheter sker.

Vi motsätter oss lika kraftigt tvångsutvisningar av flyktingar med skyddsbehov. 

Som kyrka och som medmänniskor värnar vi människor i utsatta livssituationer och förenas i bön och handling

 

 

 

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Elisa Amorelli/TT

Sändaren

 

 

 

Fakta: Kriget i Afghanistan

 

Den extremislamistiska talibanrörelsen försöker med våld ta tillbaka makten från den folkvalda regeringen.

Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten som de hade haft sedan 1996.

När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.

Trots att det fortfarande är våldsamt och osäkert i Afghanistan avslutades Isafs stridande uppdrag officiellt den 31 december 2014. Ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Det nuvarande uppdraget kretsar kring utbildning, rådgivning och stöd.

Nu finns cirka 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan.

I mitten av november 2018 meddelade president Ashraf Ghani att drygt 28 500 ur de afghanska säkerhetsstyrkorna har dödats sedan början av 2015. Några dagar tidigare gick talibanrörelsen för första gången in i områden i landets som tidigare setts som säkra.

 

Källa: AFP

 

 

 

 

 

 

 

  • 3 Kommentarer

  • Lägg till ny kommentar
  • Thorsten Schütte

    Dit är det alltså grönt att utvisa folk:
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7094352
    Man tar sig för pannan!

  • Thomas Kärrlander

    När, jag frågar NÄR ska den ”kristna kärleken” nå Jemen?? Hyckleriet bland de s.k. kristna är bottenlöst! Här radar de upp demonstration efter demonstration mot den politik som de själva bestämt i demokratiska val, men aldrig någonsin höjs en röst för de som verkligen lider :( :(

  • Thorsten Schütte

    Nu är Du orättvis, Thomas! Veckans långa ledare i Sändaren handlar just om Jemen och TV kryllar av trailers för Radiohjälpens insats i Jemen.