Det är dödstyst i den fullsatta barocksalen på Historiska museet när några av Förintelsens överlevare delar sina minnen. Det är vernissage för utställningen Speaking Memories- Förintelsens sista vittnen, som nu visas ända till september.
Förberedelsearbetet har pågått sedan 2015. Det började som ett dokumentationsprojekt mellan Paideia, Europeiska institutet för judiska studier i Sverige, Föreningen Förintelsens Överlevande i Sverige och Historiska museet. Och så då huvudpersonerna; Förintelsens överlevande.
De får stående applåder när de kommer in i salen, dessa modiga människor som nu börjar bli mycket gamla. För det kräver mycket mod att berätta, att kunna återvända till minnena av helvetet, och det är tungt att lyssna.
-Men det här är en kväll när vi tillsammans bär vår gemensamma historia vidare, säger projektledare Susanna Zidén.
Att aldrig glömma är viktigare än någonsin i en tid av falska nyheter och ifrågasättanden av vedertagna sanningar. Det påpekas gång på gång av kvällens talare. Och det är bråttom.
För vad gör vi när överlevarna inte finns längre? När ingen mer kan åka till skolorna och berätta?
-Inget kan ersätta de mänskliga mötena, säger Lizzie Oved Scheja, direktor för Judisk kultur i Sverige, som tillsammans med Historiska museet står bakom utställningen
-Men de personliga vittnesbörden kan leva kvar och därför har vi nu samlat in dem från alla som orkar berätta.
Och det är de vittnesbörden som utställningen huvudsakligen består av. Här finns förvisso också föremål från koncentrationslägret Auschwitz Birkenau och minnen från ett flyktingläger på Lovö utanför Stockholm. Men det är överlevarna som står i centrum. En lång rad porträtt, tagna av att fotografen Karl Gabor, med en kort berättelse under varje., dominerar utställningen. Berättelser som alla borde läsa, i en utställning som borde bli permanent, som så många under kvällens gång påpekar.
Men ett nio månader långt vittnesbörd på ett statligt museum, är en bra början, sägs det också, innan vi får ta del av utställningen vars mest uppmärksammade del är den interaktiva installationen med två överlevare, som tycks sitta i en stol mitt ibland oss och besvara våra frågor. Not the Real Thing, men nära nog.
Fotnot. Utställningen Speaking Memories har producerats i samarbete med USC Shoah Foundation och Auschwitz Birkenau Memorial and Museum. Utställningen ger tillgång USC Shoa Foundations videoarkiv med 55 000 vittnesmål från Förintelsens överlevande, men också vittnesmål från andra folkmord.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR