Nyhet

Lärarnas yrkesetiska råd: ”Lika fel att håna någon för tro som för hudfärg eller sexuell läggning”

En rapport från SKR visar att 25 % av kristna ungdomar upplever kränkningar av lärare, på grund av sin tro. Vanligast är det med kränkningar inom naturvetenskapliga ämnen och religionskunskap. Bilden har ej samband med artikeln. Foto: Roland Lund

Varannan kristen elev har upplevt sig kränkt för sin tro. Men inte bara av andra elever, hälften av dem känner sig hånade även av lärare.

– Det här är helt oacceptabelt, det handlar om diskriminering på grund av religiös tillhörighet. Det är allvarliga grejer, säger David Lifmark på Lärarnas yrkesetiska råd.

Förra veckan presenterade SKR, Sveriges kristna råd, en ny rapport ”Unga troende i samhället” som visar att en stor del av kristna barn och unga inte är trygga med att visa sin tro i skolan.

Läs också: Larmrapport: Var fjärde kristen elev kränks av sina lärare

Enkätundersökningen besvarades av 393 kristna elever.

– Den här undersökningen är ganska liten, men varenda sådant fall tycker jag är allvarligt, säger David Lifmark.

Han reagerar starkt på uppgifterna om att elever upplevt en kränkande attityd från lärare, och anser att saken behöver följas upp hos skolmyndigheter och facket, och diskuteras som en yrkesetisk fråga.

– Det kommer inte som en överraskning för mig att detta finns, vi lever med en sekulär norm, och det påverkar elever. Som lärare bör man ta ställning emot tendenser i samhället som kan skada elever.

Lifmark konstaterar samtidigt att detta inte är något nytt, att tongångarna fanns även när han själv var en elev.

– Det här är sorgliga saker, ensamhet och utsatthet skymtar i den här enkäten. Skolan ska ju främja tolerans och hjälpa elever att se att vi har olika synsätt. Lärare behöver tala om de här sakerna i ett förebyggande syfte. Enligt lärarnas yrkesetiska principer ska elevens bästa alltid vara i centrum.

Lifmark menar att skolan har ett gemensamt ansvar för hur man talar om religiös tillhörighet. Att det ytterst är huvudmännen som ska se till att det ges förutsättningar och tid att föra etiska diskussioner i lärarlaget.

– Det är också ett kollegialt ansvar. Jag hoppas att lärare som säger kränkande saker om religionsuppfattningar, oavsett vilken, är en liten grupp och att de är outbildade. Men lärare runtomkring har även ett ansvar att inte vara passiva om de förstår att det förekommer.

I Lärarnas yrkesetiska råd är det inte så ofta som offentliga uttalanden görs, men här vill man sätta ner foten och markera allvaret.

– Det kommer att bli i ganska skarpa ordalag, påpekar David Lifmark.

Att håna elever på grund av deras tro tycker Lifmark kan jämföras med andra diskrimineringsgrunder.

– Det kan jämställas med kommentarer om hudfärg eller sexuell läggning och då skulle det bli ramaskri. Men tyvärr kan man komma undan ganska lätt i fråga om religion.

 

Fakta: Rapporten ”Unga troende i samhället”

  • 393 unga har besvarat enkäten som Sveriges kristna råd skickat till kristna ungdomar. 
  • De flesta svarande, 60 procent, kom från ”frikyrkofamiljen”, 22 procent från lutherska sammanhang (Svenska kyrkan, EFS, ELM, med flera) medan 11 procent var ortodoxa. Enstaka svar från katoliker och andra grupper.
  • Frågan som ställdes var: Har du på grund av din tro blivit utsatt för kränkningar?
  • I rapporten skriver SKR att enkäten inte har några strikt vetenskapliga anspråk utan ska snarare betraktas som en fingervisning om hur unga upplever sin situation som troende i samhället. Man betonar också medvetenheten om att begreppet kränkning är ett svårt begrepp eftersom de både är en juridisk term och ett begrepp som används i dagligt tal om sådant som inte nödvändigtvis faller inom det juridiska området.

Kerstin Schönström

Taggar:

Religionsfrihet
0 Kommentarer
0 Kommentarer

Läs vidare