Låg kunskap ökar rädsla och diskriminering

Allt fler blir diskriminerade på grund av sin religiösa eller etniska bakgrund. Särskilt utsatta är skolbarn. Men även inomreligiösa hatbrott ökar. Framför allt ökar rädslan, visar en ny rapport från Myndigheten till stöd för trossamfund och Segerstedtinstitutet.

Globala konflikter får lokala konsekvenser. Det finns en dubbel utsatthet i Sverige både vad gäller religion och etnicitet. Anmälningarna av hatbrott och diskriminerande attityder ökar inte markant men mörkertalet bedöms fortfarande vara högt och måste därför tas på allvar, menar Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet och Simon Sorgenfrei, lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

I deras rapport ”Andra antireligiösa hatbrott och diskriminerande attityder” från Myndigheten för stöd till trossamfund och Segerstedtinstitutet, ligger fokus på hatbrott mot icke abrahamitiska religioner men också på inomreligiösa hatbrott inom olika kristna eller muslimska grupper.

Minoritetsgrupper som aleviter, yezidier och olika kristna grupper, med rötter i Turkiet och Mellanöstern med en lång historia av förtryck och aggression från den muslimska majoritetsbefolkningen, ger uttryck för oro inför den ökade invandringen av muslimer.

– Samtidigt har få konkreta incidenter rapporterats, betonar Simon Sorgenfrei.

Samtidigt har spänningen mellan sunni och shia på organisatorisk nivå minskat i Sverige i takt med att IS trängst tillbaka.

Men även förföljda religiösa grupper som varit utsatta för generationella trauman kan bli förövare i en ny situation. Trauman som orsakar oro, misstänksamheten och fientliga attityder överförs lätt till kommande generationer och behöver därför tas på allvar.

Skolan lyfts fram som en särskilt utsatt plats för konflikter. Många barn berättar om hur de utsatts för hån och trakasserier. Icke-muslimer från Mellanöstern kan utsättas för trakasserier av muslimska klasskamrater eftersom de inte fastar under ramadan. Även lärare och läromedel kan sprida en alltför ensidig eller felaktig bild av religion, vilket riskerar att öka motsättningarna.

Att samhället präglas av en sekulär norm blir också tydligt. Utan särskild kunskap kan det vara svårt att handskas med en klass med både offer för IS och barn till IS-krigare. Här har det funnits en viss naivitet berättar båda rapportförfattarna.

– Kunskapen bland lärare om islam är tyvärr låg. Alla är till exempel inte medvetna om att inte alla som kommer från Mellanöstern är muslimer, säger Göran Larsson.

Rapporten berör inte bara hatbrott utan också attityder som inte direkt är brottsliga utan snarare islamofobiska, kristofobiska eller antisemitiska. Men de båda författarna betonar samtidigt att det handlar om deras egen upplevelse av detta. Konsekvensen av att många muslimer känner sig allt mer hotade är att de därför söker sig till konfessionella skolor.

Inomreligiösa konflikter finns bland annat mellan olika eritreanska kyrkor, där några är regimkritiska, andra inte. Om det är en religiös eller politisk konflikt är dock svårt att avgöra.

– Det har exempelvis funnits problem med tolkar som fört vidare information till regimen och där svenska myndigheter varit naiva. I den mandéiska gruppen finns en spänning mellan präster som vill bevara traditionen och de mer reformvänliga. För människor som kommit från Mellanösterns diktaturer uppstår en ny situation med religions- och yttrandefrihet. Det kan antingen ge upphov till demokratisering eller till konflikter, menar Göran Larsson.

– Många bär med sig personliga trauman och det är svårt att hänga av sig dessa trauman i garderoben. Rapporten är ett första försök att samla in dessa röster. Det blir allt viktigare att hålla koll på dessa frågor inför kommande generationer, säger Göran Larsson.

Den nya rapporten välkomnas av Tanja Viklund, handläggare för krisberedskapsfrågor vid Myndigheten för stöd till trossamfund, tidigare dialogpolis i Stockholm.

– Alla världens konflikter finns också i Sverige, därför behövs en ökad kunskap bland lärare, polis och sociala myndigheter. Men det krävs ibland icke konventionell kunskap för att häva konflikterna. Genom att följa andra typer av nyhetskanaler kan man vara på plats snabbt om det finns risk för protester eller sammandrabbningar, berättar Tanja Viklund.

 

Marie Starck

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

 

Till minne