”Kristna friskolor mer i linje med svenska normer än de muslimska”

Aron Emilsson är riksdagsledamot och ledamot i kyrkomötet för Sverigedemokraterna. Foto: Henrik Montgomery /TT

Han är tveksam till att låta biståndspengar gå till flyktingmottagning i Sverige.

Sverigedemokraten Aron Emilsson vill också ha fler kristna friskolor.

Bör Svenska kyrkan, frikyrkorna eller andra kyrkliga huvudmän driva fler konfessionella friskolor?

– Ja, det tycker jag. I Svenska kyrkans kyrkomöte har vår nomineringsgrupp fört fram att kyrkan borde satsa mer på att driva offentliga inrättningar, där socialt och andligt ansvarstagande ges stor vikt, till exempel inom skola och äldreomsorg. Det skulle kunna öka engagemanget, och också intäkterna till Svenska kyrkan, men framförallt skulle det möta människors behov.

Men ni vill inte ha muslimska friskolor?

– Det är viktigt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi har empiri och historiska erfarenheter som visar att de kristna friskolorna i högre grad kan verka i symbios med svenskt skol- och utbildningsväsende, med svenska normer och värderingar, sprungna ur kristen tro. Men vi har sett att muslimska friskolor, som fått finansiellt stöd av islamiska regimer eller antidemokratiska regimer, inte gör det. Den skillnaden har man inte vågat prata om, och det är den debatten som behöver föras. De omständigheterna visar att vi måste göra en åtskillnad mellan de kristna och muslimska friskolorna, åtminstone tills det problemet inte finns längre.

– Vi har sagt att det krävs en andningspaus av nybildandet av konfessionella skolor, tills dess att Skolverket och Skolinspektionen hunnit förstärka tillsynen av skolor.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt till andlig utveckling. Tycker du att den rätten tillgodoses i Sverige i dag?

– Nej, inte helt och fullt. Det är faktiskt anmärkningsvärt med tanke på att vi lever i ett land som anser sig gå före i frågor om jämlikhet och barns uppväxt och trygghet. I dag har det i många fall blivit svårt att komma i kontakt med andlighet och kristen tro. För inte så länge sedan var kristendom en del av undervisningen i skolan. I dag tycker jag att pendeln svängt lite väl långt, man blir nästan avskärmad från kontakt med kristendomen som byggt vårt land i tusen år. Men vi behöver också lära oss mer om andra religioner.

Ska det vara förbjudet att ­offentligt agera på ett sätt som religiösa grupper upplever som djupt kränkande, som att bränna eller förstöra religiösa skrifter?

– Nej, friheten att manifestera och sprida åsikter som många av oss kan tycka är avskyvärda eller huvudlösa måste vara grundlagsskyddad, den är vital att upprätthålla. Om man börjar tumma på det riskerar man ett sluttande plan, där den regering som har makten för dagen kan bekämpa olika åsikter utan att det finns ett grundlagsskydd.

– Om man ser på de senaste kravallerna, så måste polisen göra en bedömning kring hur dessa manifestationer kan genomföras på tryggast sätt för att undvika för mycket av social oro, konfrontation och konflikt.

Ska trossamfund, religiösa föreningar och ungdomsorganisationer få stöd av skattemedel?

– Ja, det är en ordning som vi i grunden delar, och som vi inte har någon intention att ändra på. Där­emot har vi sagt att både Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor behöver få ett regelverk och ökade ekonomiska resurser för att kunna följa upp, utvärdera och granska bidrag som delas ut bland annat till trossamfund. Detta mot bakgrund av att bidrag delats ut till tvivelaktiga organisationer.

Ska skatterna på fossila driv­medel sänkas trots att det ­påverkar klimatet?

– Ja, vi menar att det är viktigt att inse att drivmedelskostnaderna för vanligt folk, som behöver ta bilen till jobbet, för lantbrukare och för transportnäringen, måste sänkas för att samhället ska fungera. Om vi inte gör det riskerar vi att försvåra för välfärden och välståndet att utvecklas, vilket skulle innebära att vi inte kan göra lika mycket global miljö­nytta.

– Vi menar att vi kan sänka, samtidigt som vi utvecklar miljövänlig teknik och klimatbistånd, för att sätta in utsläppsminskande åtgärder där de gör mest nytta.

Ska framtidens energibehov ­mötas med hjälp av kärnkraft?

– Ja, den kommer att vara väldigt viktig för Sverige. Baskraften i Sverige utgörs av en kombination av vattenkraft och kärnkraft, där det måste göras nyinvesteringar som inte försvåras av politiska åtgärder. Det är väl i dag ställt bortom allt rimligt tvivel att det är farligt att fasa ut kärnkraften.

Är det kyrkors uppgift att ta ställning i frågor som till ­exempelvis klimatfrågan, staten ­Israels politik eller gruvbrytning i Sverige?

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att tycka till i dagspolitiska och känsliga frågor, där kyrkans medlemmar inte är överens om vilken hållning som en kyrka borde ha. För kyrkan är ett kristet samfund som utgörs av trossyskon som delar en gemensam tro på Jesus Kristus. Varje gång ärkebiskopen eller kyrkans politiska majoritet uttalar en tydlig ståndpunkt i dagspolitiska frågor så kommer det uppfattas av medlemmarna som att man tar politisk ställning.

Ska vigselförrättare ha rätt att säga nej till att viga par, av skälet att paret är samkönat?

– Ja, vi tycker att den ordning vi har idag fungerar utmärkt. I Svenska kyrkan är det församlingens ansvar att tillse att alla som vill kan vigas. I relation till andra samfund som också har vigselrätt, om man lever upp till lagstiftningen och har ordningar och en organisationskultur som fungerar, så är det inte ett problem.

Är det rätt att ta pengar till flyktingmottagandet ur biståndsbudgeten?

– I princip ser vi kritiskt på det, för det är i grunden inte vad bistånd syftar till. Men vi har samtidigt sagt att under de här exceptionella omständigheterna med högt migrationstryck så ser vi skäl att frångå den principiella hållningen. Men det är en ordning som inte är långsiktigt hållbart. Både biståndspolitik och migrationspolitik behöver ges långsiktiga spelregler som ger planeringsbarhet.

Ska Rysslands agerande mötas med ökade satsningar på icke­våld?

– Kriget i Ukraina har med all tydlighet visat att det enda som den ryska regimen förstår är militärt försvar. Därför är det väsentligt att Ukraina får hjälp att försvara sig. Om vi i Sverige helt slagit in på icke-våld så hade vi inte kunnat stötta Ukraina med det som de bäst behöver.

– Sedan finns det all anledning att stödja oppositionen mot Putin på bästa tänkbara sätt. Nu är det svårt att stödja den inne i Ryssland, då den utsätts för kontroll och övervakning, men man kan stötta den som finns i exil.

 

 

Fakta: Aron Emllsson

Vart vänder du dig när du upplever existentiella eller andliga behov?

– Jag vänder mig till skogen, havet och de närmaste hagarna kring min gård i Östergötland, och till kyrkan. I kyrkan kan det båda handla om att tända ett ljus i ett tomt kyrkorum eller att gå gudstjänst, det är olika vid olika behov. Om du behöver bearbeta någon tung personlig fråga kan det vara enklare att göra det i stillhet, men jag älskar också gemenskapen och kulturen som finns i gudstjänstlivet och mässan.

 

Har du någon gång blivit hjälpt av kyrkan?

– Kyrkan har alltid funnits med som en viktig del i mitt liv, både under högtider och vid de viktigaste tillfällena i mitt liv.

Taggar:

Val 2022

Jonatan Sverker

jonatan.sverker@sandaren.se
0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.