Kluvna katoliker avgör viktig delstat

President Donald Trump och Demokraternas utmanare Joe Biden slåss om de katolska väljarna i årets val. Republikanerna satsar på abortmotstånd medan Demokraterna hävdar att Trumps splittrande politik inte förtjänar katolikernas röster. Sändaren var på plats för att möta några av årets viktigaste valdeltagare i USA.

Finklädda kyrkobesökare rör sig in mot Saint Augustine Cathedral i Tucson, Arizona, en söndag i oktober. Utanför kyrkan välsignar prästen en av församlingsmedlemmarnas nyinköpta blänkande bil med vigvatten i den 36-gradiga värmen. Den politiska temperaturen i ökenstaten i sydvästra USA är minst lika hög. Arizona är en av de så kallade vågmästardelstaterna, där det är jämnt mellan president Donald Trump och Demokraternas kandidat Joe Biden, och som därmed är mycket viktig att vinna i presidentvalet den 3 november.

För församlingsmedlemmen Margarita Rivera, 49, på väg in till gudstjänsten, råder inget tvivel om hur hon ska lägga sin röst.

– Jag röstar på Trump eftersom han säger ja till livet, säger Margarita Rivera, en sjubarnsmamma som hemundervisar sina barn. Hon uppskattar bland annat att Trump i våras blev den första presidenten någonsin att delta i March for Life, en årlig manifestation mot abort i Washington DC.

– Han är mycket familjeorienterad. Visst, han har haft sina utmaningar, han har varit gift tre gånger, men han har bättrat sig. Och jag uppskattar verkligen att han har nominerat Amy Coney Barrett till Högsta domstolen, hon är väldigt ”pro-life”, säger Margarita Rivera, och tillägger:

– Jag gillar också att Trump har en bakgrund som affärsman. Han vet vad han gör när det gäller ekonomin och han vill verkligen USA:s bästa.

Carmen Bungert, 64, som också hör till församlingen, är desto mer skeptisk till presidenten och framförallt hans immigrationspolitik. Förutom satsningen på en mur mot Mexiko har Trump profilerat sig genom hård retorik och politik mot invandring.

– Det är dags för en förändring. Även om jag är amerikansk medborgare har jag familjemedlemmar som är immigranter och de behöver få sina röster hörda, säger Carmen Bungert.

– Trump är fruktansvärt negativ till immigranter. Att han kallade mexikaner för våldtäktsmän är bara ett exempel. Alla människor förtjänar att behandlas med respekt, säger Carmen Bungert.

De båda församlingsmedlemmarnas synsätt är typiska för en stor och viktig väljargrupp i årets presidentval: katolikerna. Såväl Pennsylvania som Wisconsin, Michigan, Florida och Arizona – delstater som är avgörande i presidentvalet – har stora grupper katoliker. Till skillnad från vita evangelikala väljare, som är Trumps kärnväljare, saknar katolikerna tydlig lojalitet med Republikanerna eller Demokraterna. De anses vara en grupp som kan gå åt båda hållen, som präglas av å ena sidan abortmotstånd, å andra sidan stöd för sociala skyddsnät och immigranter.

På senare år har majoriteten av landets vita katoliker lutat åt Republikanerna, medan latinamerikanska katoliker i högre grad har röstat på Demokraterna. I valet 2016 föredrog USA:s katoliker Trump med sju procents marginal framför Demokraternas dåvarande kandidat Hillary Clinton. Men mätningar visar att Trump tappar bland vita katoliker inför valet i november.

För de katolska väljare som har abortmotstånd som huvudfråga har Trump levt upp till förhoppningarna under sina fyra år som president. Bland annat har hans regering omfördelat ekonomiskt stöd från Planned Parenthood, en organisation som bedriver rådgivning inom hälsa och sex- och samlevnad, och även utför aborter. Dessutom har han tillsatt två konservativa domare i Högsta domstolen, som därmed fick en konservativ majoritet. Det får konsekvenser för abortfrågan, då Högsta domstolen avgör om abortlagar bryter mot USA:s författning. Efter att Ruth Bader Ginsburg, en liberal domare och förkämpe för kvinnors rätt till abort, avled i september, nominerade Donald Trump snabbt en konservativ katolik och abortmotståndare, Amy Coney Barrett, som hennes ersättare. Detta kan komma att hjälpa honom i valet bland konservativa latinamerikaner i delstater som Arizona och Florida.

– Latinos är en grupp som traditionellt sett är pro-life och som i väldigt hög utsträckning går i kyrkan, säger Sergio Arellano, som leder Arizona-sektionen av Latinos for Trump, en organisation inom presidentens valkampanj som arbetar för att locka latinamerikanska väljare. Vi träffar honom utanför organisationens kontor i Tucson. På fasaden står fyra slagord uppsatta: ”Frihet. Tro. Möjligheter. Familj.” Under ”tro” står det: ”President Trump skyddar våra religiösa friheter och värderingar”.

– Demokraterna har helt slutat att prata om Gud. För troende människor är Trump ett bättre alternativ, säger han.

President Trump identifierar sig som presbyterian men går sällan i kyrkan och hamnade 2016 i konflikt med påve Franciskus, efter att denne kritiserat Trumps immigrationspolitik. Men Trump har också flera konservativa katoliker i sin regering, och hans fru Melania är katolik.

Samtidigt skulle Joe Biden om han vinner valet bli USA:s andra katolska president någonsin. John F Kennedy blev den första när han valdes till president 1960. Biden går regelbundet i kyrkan och har pratat om hur hans tro hjälpt honom att bearbeta sin frus och dotters död i en bilolycka 1972, och hans son Beaus bortgång av en hjärntumör för fem år sedan. Bidens valkampanj började nyligen sända reklaminslag som betonar Bidens tro och kristna värderingar, riktade till katoliker via tv- och radiostationer i vågmästardelstaterna. Demokraterna sjösatte nyligen organisationen ”Katoliker för Biden” som kommer ha möten med katolska ledare och kontakta katoliker på telefon. Trump har dock ett försprång: ”Katoliker för Trump” bildades redan för fem månader sedan, och har anställt personal för att bearbeta katoliker i delstater som Pennsylvania.

Julian Castro, katolsk demokratisk politiker och tidigare bostadsminister under Barack Obamas regering, tror att Bidens personliga berättelse kan bidra till att nå ut till katolska väljare.

– Joe Biden är katolik och har talat på ett väldigt rörande sätt om den roll som tron spelat i hans liv, säger Julian Castro efter ett valmöte på en stekhet parkeringsplats i Tucson.

– Jag tror att en majoritet av katolikerna, inklusive latinamerikanska katoliker, kommer stötta Joe Biden i det här valet, säger Julian Castro.

TEXT: JONAS CULLBERG

FOTO: MATTIAS LUNDBLAD

sandaren@sandaren.se

 

Fakta: Katolikerna och presidentvalet i USA

Det finns 51 miljoner katoliker i USA, och de utgör nästan 25 procent av väljarkåren.

52 procent av vita katoliker säger att de ska rösta på Donald Trump. 44 procent föredrar Joe Biden.

Bland latinamerikanska katoliker föredrar 67 procent Joe Biden, jämfört med 26 procent som föredrar Trump.

Flera av de jämna ”vågmästardelstater” har en stor andel katoliker: 21 procent i Florida, 25 procent i Wisconsin, 24 procent i Pennsylvania och 18 i Michigan.
Källa: Pew Research Center

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.