Kultur & Teologi 2

Glad midsommar, men varför firar vi?

Inledning 
Midsommar är en gammal tradition och räknas i Sverige som den främsta av högtider jämte julen. Men hur kommer det sig vi firar midsommar alls? Precis som mycket annat är det en salig blandning av kristna traditioner, naturens gång och nattens mystik. I vanlig ordning låter vi religionshistorikern och kulturskribenten Philip DeCroy reder ut begreppen. 

Johannes döparen
Redan på 300-talet började den kristna kyrkan att fira en dag till Johannes döparens dag den 24 juni. Med kristendomens spridning spreds högtiden spreds från medelhavet till andra delar av Europa och på flera språk kallas helgen än idag för Johannesdagen eller Sankt Hans. I Svenska kyrkans kyrkoår firades midsommardagen och Johannes döparens dag länge på samma dag. Men 2003 flyttade samfundet Johannes dag en vecka och bestämde att skapelsen skulle bli midsommarens nya tema. Denna uppdelning gäller alltså inte inom den katolska eller de ortodoxa kyrkorna men heller i för alla andra protestantiska kyrkor varken i eller utanför Sverige. 

Konflikter med kyrkan
På 1300-talet försökte nunnor i Sko kloster anordna heliga fester i samband med midsommar Orsaken var förmodligen att konkurrera ut allmogens stökiga fester som bland annat kunde bjuda på kyrkogårdsdans, stöd av heliga bilder, fylla och skamlösa visor. Under 1400-talet försökte ärkebiskop Johannes som då höll till i Lund till och med förbjuda midsommarfiranden till förmån för döparen-kalas men misslyckades totalt. 

Eldarna brinner 
I främst Finland men också på sina håll i Sverige tänds det eldar för att fira sommaren och mystiken. Kanske är det en rest från nordisk bronsålder då det i Sverige förekom soldyrkan. Vissa av de danser och riter som trots ha ägnats åt solen finns bevarade i hällristningar och somliga menar att detta är rötterna till dagens midsommardanser även om det är tämligen osannolikt. Ett troligare ursprung vid sidan av det kristna är snarare de isländska kungasagorna från 1200-talet. Där står det att läsa om Olav Tryggvason som införde högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli. 

Trollskimmer på ängarna
I bondesamhället innebar midsommar en brytpunkt i arbetsåret och själva midsommarnatten ansågs vara full av magiska krafter och övernaturliga väsen. Därför var midsommarnatten lämplig för att samla läkande växter men också för att spå in i framtiden. Att rulla sig naken i midsommardaggen var stärkande för hälsan liksom att spara en krans och lägga den i julbadet. Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar är att lägga sju eller nio sorters blommor för att under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se vem man ska leva sitt liv med.

Dans runt lövad stång
I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång. Denna legendariska sommarstång kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet och kallas även majstång, efter det gamla ordet maja som betyder att man smyckar med löv. Med det önskar Sändaren alla läsare en glad midsommar. 

 

 

Philip De Croy

2 Kommentarer
Elisabeth Bergman
Intressant, då kan man säga majstång för det betyder att löva, inte månaden maj/ tack Philip önskar Ibbe
Thorsten Schütte
Det var förnuftigt att flytta Midsommardagen till en lördag så att de med Midsommarafton blir en långhelg. Desto konstigare är utbytet av den pålitliga långhelgsskaparen Annandag Pingst mot veckodagshoppjerkan Nationaldagen 6/6. Man borde ha bibehållit Pingstmåndagen och förklarat Midsommarhelgen vara Sveriges Nationalhelg!