Fredspristagaren fängslad i ökänt fängelse

Fredspristagaren Narges Mohammadi har offrat mycket för kvinnokampen. Foto: TT

Narges Mohammadi heter årets emottagare av Nobels fredspris. Fängslad på det ökända Evin-fängelset i Iran beskrivs hon som en "okuvlig och stark" kvinna. Som har modet att ta fajten med en av världens mest kvinnoförtryckande regimer.

Att årets fredspristagare heter  Narges Mohammadi, blär ljuspunkt och trolig moralbooster för den iranska proteströrelsen "Kvinna, liv, frihet". Rörelsen har i över ett år färgat gatorna i Teheran och andra städer med sina demonstrationer, och får nu förhoppningar om att priset kan stärka dess ställning ytterligare.

51-åriga Mohammadi har länge arbetat för kvinnors rättigheter i sitt hemland. För det har hon gripits många gånger och dömts till fängelsestraff och piskrapp flera gånger om. I dag sitter hon i ett av landets mest ökända fängelser, evin-fängelset, där många politiska fångar sitter.

En ny moralisk kraft

I Mohammadis ställe meddelar hennes familj att detta är ett historiskt ögonblick för iraniers frihetssträvanden – "särskilt för de modiga kvinnor och flickor i Iran som har fångat omvärldens uppmärksamhet med deras mod i kampen för frihet och jämlikhet", lyder ett uttalande.

- Jag hoppas och tror att det ger rörelsen en ny moralisk kraft", menar Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren, med erfarenheter från flera besök i Iran.

Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren, som har varit flera gånger i Iran. Arkivbild.

Bitte Hammargren, Mellanösternexpert. Foto: Henrik Montgomery/TT

Mohammadi, som står fängslad för sitt oböjliga engagemang för kvinnors rättigheter i landet, hyllas som en "oerhört värdig pristagare". Hennes envishet och styrka trots omfattande personliga risker framhävs i ljuset av utmärkelsen. 

En okuvlig person

- Hon är så okuvlig och stark trots allt det hon har utsatts för. Hon tvekar inte att säga sin mening, trots att hon vet vilket pris hon kan tvingas betala för det", understryker Hammargren.

I sin bok "Vit tortyr" från 2021 – författad på bitar av toapapper utsmugglade från det hårdbevakade fängelset – beskriver Narges Mohammadi avskedet av sin dotter som det mest plågsamma hon någonsin upplevt: de små armarna hårt lindade runt hennes hals, den kvävda gråten från en treåring som förstår men ändå inte.

Mohammadis make Taghi Rahmani är journalist och aktivist, och har likt henne kastats i fängelse flera gånger av den iranska regimen. Han och deras två barn bor sedan tio år tillbaka i exil i Paris.

- Jag har inte sett Narges sedan jag lämnade Iran. Under en period fick hon möjlighet att prata i telefon ibland; aldrig med mig, men med barnen. Sedan ett år tillbaka får hon inte prata med dem heller, sade han till TT i en intervju i januari i år.

 

Narges Mohammadi utan slöja. Foto: TT

Värt konsekvenserna

Då slog han fast att deras arbete har varit värt konsekvenserna.

- Vi har betalat ett högt pris, men det finns iranier där ute som har betalat ännu mer. Många har förlorat sina liv och utsatts för ännu värre konsekvenser, sade Taghi Rahmani.

Hammargren är möjligen något förvånad över att det blir andra gången samma rörelse uppmärksammas genom att få emotta fredspriset. 2003 fick nämligen Shirin Ebadi, som också tillhör Kvinna, liv, frihet ta emot det. I Iran innebär det inte heller riskfritt att bli uppmärksammad på detta sätt, och Bitte Hammargren oroas över att det kan få konsekvenser som inte är lika glamorösa som det internationella priset.

- Jag tycker att hon är en väldigt värdig pristagare, samtidigt som jag liksom många andra fruktar att hon kommer att utsättas för repressalier för detta", förklarar hon.

Mänskliga rättigheter i fokus

Valet av Mohammadi linjerar med Nobelkommitténs senaste års fokus på mänskliga rättigheter, enligt Dan Smith, chef för det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri.

- För tredje året i rad har man valt att fokusera vid mänskliga rättigheter. Och Narges Mohammadi är en enastående och heroisk person som i sitt arbete står i framkanten för jämlikhet och mänskliga rättigheter", belyser Smith.

Effekten som fredspriset kan ha på proteströrelsen i Iran och dess vidare strävanden är ännu oklar och behöver tid för att utkristalliseras.

Tiden får utvisa

- Priset riktar alltid strålkastarljuset mot den person eller organisation som får det. Ibland kan uppmärksamheten få positiva effekter, ibland kan det snarare leda till motsatsen. Det krävs tid för att se vad årets pris kan leda till", poängterar Smith.

Mohammadi fortsätter vara en symbol för orädd aktivism och strid för kvinnors rättigheter i en region där sådant arbete ofta möts med betydande motstånd och faror. Fredspriset sätter inte bara ljuset på henne, utan även på den större rörelse som hon representerar och stöder, även om framtiden och den direkta effekten av denna utmärkelse ännu är oskriven.

 

 

Britt Reiss-Andersen med en bild av Narges Mohammadi. Foto: TT

Inget stoppar rörelsen

När fredspriset delas ut konstateras Nobelkommitténs ordförande att Narges Mohammeds arbete inte har stoppats.

- I fängelset har hon organiserat solidaritetshandlingar bland sina medfångar. Fängelsemyndigheterna svarade med att lägga ännu striktare restriktioner på henne, säger Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen.

Hon poängterar att Narges Mohammadi lyckades smuggla ut en artikel som publicerades i den amerikanska tidningen The New York Times. Det skedde på årsdagen för den 22-åriga kvinnan Masha Zhina Aminis död, vilket blev startskottet för de omfattande protesterna.

- Vad hon skrev var att "ju fler av oss de låser in, desto starkare blir vi". Från sin fångenskap har hon bidragit till att protesterna inte har ebbat ut.

Fakta: Fakta: Narges Mohammadi

TT

Narges Mohammadi, född 1972 i Zanjan, Iran, är en iransk människorättsaktivist av kurdiskt ursprung.

Hon utbildade sig till fysiker på Imam Khomeini International University och var verksam som ingenjör tills hon på grund av sin aktivism avskedades av politiska skäl 2010.

Under studietiden träffade hon sin blivande make Taghi Rahmani, journalist, författare och människorättsaktivist. Paret har två barn.

Narges Mohammadi är aktiv i den iranska organisationen Defenders of Human Rights Centre som förser politiska fångar med försvarsadvokater. Hon är också en av grundarna till Iranian National Peace Council, som består av författare, artister, advokater och aktivister som arbetar för mänskliga rättigheter i Iran.

För sin kamp för demokrati och kvinnors rättigheter, och mot att hålla politiska fångar i förvar utan rättegång, har Narges Mohammadi dömts till mångåriga fängelsestraff och reseförbud. Hon sitter för närvarande fängslad i det ökända Evinfängelset i Teheran, där fångarna enligt bland annat Amnesty International regelmässigt utsätts för tortyr, långvarig isolering, misshandel och förvägras sjukvård. Ofta fängslas människor i Evin efter korta, summariska rättegångar där de åtalade nekas advokat.

Narges Mohammadi har under åren mottagit flera prestigefulla priser för sin kamp för mänskliga rättigheter. Tillsammans med ukrainska Marta Chumalo och turkiska Eren Keskin tilldelas hon 2023 års Olof Palmepris.

Bakgrund: Protesterna i Iran

TT

Den största protestvågen som skakat Iran på många år startade med 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död.

Amini, en kurdisk kvinna från nordvästra Iran, greps av moralpolis i Teheran den 13 september 2022 för att hon inte ansågs bära sin obligatoriska huvudsjal på korrekt vis.

Amini fördes till sjukhus efter att ha segnat ner och drabbats av vad polisen hävdar var en hjärtattack. Detta bestrids av 22-åringens familj, som hävdar att hon utsatts för kraftigt våld mot huvudet. Den 16 september avled hon på sjukhus efter att ha legat i koma.

Vid Aminis begravning i hemorten utbröt spontana protester, som därefter utvecklades till en demonstration där kvinnor tog av sig sina sjalar och skanderade slagord mot regimen. Protesterna spred sig snabbt över landet och har sedan dess kommit att handla om mycket mer än bara den obligatoriska slöjan.

Vid många tillfällen har demonstrationerna slagits ned med brutalt våld från regimens säkerhetsstyrkor.

Hundratals har dödats och tiotusentals har gripits. Många har dömts till döden och flera av dem har avrättats.

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.