Nyhet

Flera församlingar finns mitt i krigszonen

Turkiets inmarsch i Syrien drabbar de många kristna i området.

Församlingar som stöttas av Equmeniakyrkan befinner sig nu i skottlinjen och vädjar om förbön.

I den nordöstra delen av Syrien finns tre församlingar som tillhör Equmeniakyrkans systerkyrka, Nationella evangeliska synoden i Syrien och Libanon.

Där har kristna levt under hela inbördeskriget, trots hoten från IS. Efter en period av relativt lugn växer nu oron igen.

— Området är farligt, människor är rädda och ingen vet vad som kommer att hända. Snälla be för oss, säger en av de kristna ledarna i ett meddelande.

En av församlingarna finns i gränsstaden Qamishli, som bombarderas av turkiskt flyg. En bilbomb har också exploderat i staden, en terrorattack som IS har tagit på sig.

Synodens ledare, Joseph Kassab, har i ett brev beskrivit situationen. Han befinner sig inte själv på plats, men har nära kontakter med de protestantiska församlingarna. Han har fått rapporter om att vattenförsörjningen inte längre fungerar. Matpriserna har också stigit dramatiskt på grund av striderna.

Samtidigt finns en oro för vad som händer när vintern anländer, då människor behöver kunna värma sina hus i kylan.

De kurdiska myndigheterna förstärker nu försvaret. Även från minoriteterna tvångsrekryteras män till armén.

— De protestantiska kristna i området lämnar inte gärna sina hem om de inte är tvingade att göra det. Låt oss lyfta upp dem inför Fridsfursten så att han kan ge dem frid under dessa svåra tider, skriver Joseph Kassab i brevet.

Bertil Svensson, internationell rådgivare i Equmeniakyrkan, har besökt området och har vänner bland de kristna där.

— Ju nu kan vi inte göra så mycket praktiskt, men det är viktigt att frågan aktualiseras i församlingarna och lyfts i förbön, säger han.

Han berättar att det finns en stor rädsla för Turkiet bland de kristna. Att det finns så många kristna i trakten beror på att det kom flyktingar dit under det armeniska folkmordet för hundra år sedan. De har kunnat bygga upp en tillvaro i Syrien, som nu än en gång hotas av den turkiska armén.

— Nu kommer Turkiet in på deras område. De känner en stor ångest, säger han.

Det är inte bara kristna som varnar för konsekvenserna av attacken. I Turkiet lever idag flera miljoner syriska flyktingar. Landets president, Erdogan, har lovat att förflytta flyktingarna till buffertzonen i Syrien. Det skulle kunna leda till en etnisk rensning, där kurder och kristna byts ut mot sunni-muslimer utan rötter i området.

Utvecklingen i området har även fått terrorgruppen IS att vädra morgonluft. Tusentals människor med IS-kopplingar kan bli fria när kurdiska styrkor inte längre har kapacitet att hålla dem fångna. Turkiet anser också att de kurdiska grupperna är större hot än IS.

De kurdiska myndigheterna förstärker nu försvaret. Även från minoriteterna tvångsrekryteras män till armén.

Fakta: Invasionen av Turkiet

Turkiets armé invaderade de syriska gränstrakterna efter att president Trump beordrat amerikanska styrkor att dra sig tillbaka. USA har stött de syriska demokratiska styrkorna, SDF, som den kurdiska milisen YPG är en del av. Den turkiska armén är lierad med andra syriska rebellgrupper, med jihadistkopplingar, som nu tränger in i nya områden.

Den kurdiska ledningen har nu vänt sig till Syriens president Bashar al-Assad för att få militärt stöd mot Turkiet.

Jonatan Sverker

0 Kommentarer
0 Kommentarer

Nyhet

Läs vidare