Det är den andra veckan på höstterminen och för de nya eleverna på L M Engströms gymnasium är mycket fortfarande nytt och spännande. De har kommit in på ett av de mest populära gymnasierna i Göteborg och får nu en möjlighet att studera i en miljö som präglas av trygghet och en hög kvalité på undervisningen.

– I samband med Skolinspektionens tillsyn av skolor genomförs en enkät och vid senaste inspektionen av skolan hamnade omdömen vad gäller trygghet och studiero på första plats bland landets skolor som ingick i tillsynen.

Ledamot i kyrkostyrelsen

Det säger Gunilla Hugosson, som är biträdande rektor på skolan, men också känd inom Equmeniakyrkan som ledamot i kyrkostyrelsen. Hon har arbetat på LM Engström sedan slutet av 1980-talet då skolan hade cirka 60 elever fram tills i dag när nästan 600 elever går här i fyra studieförberedande program. I år har skolan haft ett rekordstort söktryck, och alla som vill gå här kommer inte in.

– Majoriteten av elever kommer inte från kristna hem och har väldigt begränsad kunskap om vad vår kristna profil innebär, men de har hört att det är en bra skola, säger hon.

Skolan satsar mycket på att eleverna inte bara ska nå goda studieresultat utan även att de ska må bra. I det som kallas LM-andan ingår bland annat att det ska finnas en stor tolerans och respekt för andras tro och åsikter, oavsett om man är ateist, agnostiker, kristen, muslim eller något annat. Det kanske låter som en självklarhet, men så är det inte på alla skolor.

– Vi får hit kristna elever som säger att det är först på L M som de vågar säga att de är kristna, det har de aldrig gjort under hela grundskoletiden. Andra kristna har blivit mobbade och retade, säger hon.

Frivillig morgonandakt

Gunilla Hugosson tycker det är svårt att avgöra hur mycket av L M-andan som går att härleda från den kristna grunden. Profilen tar sig dock konkreta uttryck. Före den första lektionen på morgonen erbjuds en frivillig morgonandakt, som läraren ansvarar för. Varje tisdag går eleverna till Göteborgs domkyrka, som ligger snett över gatan. Där hålls en andakt med betraktelse, musik och information.

– Det är helt frivilligt. Om man inte vill delta i kyrkan så ordnar vi en annan samling utan kristna inslag på skolan, men förra året gick alla elever till Domkyrkan, säger hon.

I årskurs tre så går alla elever kursen religion specialisering, som har fokus på kristendomen, en kurs som Skolverket står bakom.

Ungefär en tredjedel av eleverna troende

I debatten om konfessionella skolor har flera politiker uttryckt en oro för att dessa inte låter barn och unga tänka fritt utan står för indoktrinering. Om L M Engströms mål vore att hjärntvätta eleverna så är skolan inte speciellt framgångsrik. Enligt en stor anonym elevenkät som genomförs är ungefär en tredjedel troende när de börjar och lika många är det när de tar studenten.

– Det är lite svårt att säga om det är bra eller dåliga siffror. Detta är ju en period i livet då många unga i dag förlorar sin tro, men vi tror att fler behåller sin tro genom skolan och en del får en tro när de går på L M och får kristna vänner, säger hon.

Förstår inte varför de ses som hot

Gunilla Hugosson känner inte igen sig i debatten om de konfessionella friskolorna. Hon förstår inte varför just de ses som hot och ska stängas.

– Alla skolor, oavsett skolform, ska  granskas för att säkra att skolan levererar god utbildning och följer skolans värdegrund. Att stoppa konfessionella friskolor förbättrar inte de problem som finns i de icke konfessionella skolorna där 99 procent av eleverna går, säger hon.

Men varför behövs då konfessionella skolor? Hon menar att bra skolor behövs och varför då inte konfessionella skolor när det finns skolor med annan ideologisk grund? Skolor som ger större möjlighet att lyfta existentiella frågor kan dessutom skapa vidsynthet där troende precis som icke-troende ungdomar kan känna sig trygga

– Vi behöver en valfrihet för alla är inte lika, säger hon.

När Sändaren träffade statsminister Magdalena Andersson inför Equmeniakyrkans utfrågning i Vårgårda i söndags sade hon så här om Socialdemokraternas syn på konfessionella friskolor.

– Syftet med varför vi inte vill ha konfessionella friskolor, eller egentligen nya konfesionella friskolor är att vi ser stora poänger med att ha ett samhälle där människor med olika bakgrund möts. Att man kommer från olika platser, och därför vi vill att skolor ska sträva efter en allsidig sammansättning i skolan.

Är inte risken då att skolor som har det, lockar många och har bra resultat, som till exempel L M Engström dras över en kam med andra skolor (som inte lyckats)?

– Som jag läser förslaget ska man som konfessionell huvudman kunna starta skolor men de konfessionella inslagen får man lägga utanför skoltid, menar Andersson.

Finns det en tendens att tro ses som mer hot än tillgång i val­rörelsen?

– Bra fråga. Det finns ju en tydligt debatt kring exempelvis tilltagande islamofobi i samhället. Det hörs och märks i debatten och eldas på av nåt parti i alla fall, säger Andersson och ler snett.... Så jag kan förstå att det bland troende kan uppfattas så.