Kultur & Teologi 1

Att ropa eller inte ropa?

Det är valår i Sverige och medan debatten i riksmedia mest handlar om brinnande bilar, personlig assistans och ett dyrt sjukhus i Solna handlar den i Växjö om Adhan. Det är inte en person utan ordet för det muslimska böneutropet som annonserar de fem tidebönerna salah. Traditionellt sätt ropas de ut från en minaret av en muezzin, en lärd man men idag sker det ofta med förinspelade utrop via högtalare.

I Sverige är både muezziner och högtalarutrop ovanliga. Trots det är tonläget mycket uppskruvat efter att Stiftelsen Växjö muslimer ansökt om polistillstånd för att göra böneutrop två gånger i veckan.

– Vi söker tillståndet för att muslimer i Växjö ska känna sig ännu mer hemma. Man ska  inte behöva gömma sig som muslim utan vara stolt över sin kultur, säger den lokala imamen Ismail Abu Helal.

Han hoppas på att det här kan ge positiv effekt på Växjö som stad.

– Jag tror att det är bra för integrationen. Det blir en bekräftelse av religionsfriheten. Muslimer är inte på besök här i Växjö, vi bor här, säger Ismail Abu Helal.

Men frågan delar både stadens invånare och kommunpolitiker. Somliga ser utropen som ett intrång i det offentliga rummet som man vill hålla fritt från religion medan andra är motståndare till just islam.

– Jag känner mig väldigt tveksam till det här om jag ska vara riktigt ärlig men jag behöver lyssna av hur resonemanget går och sova på saken innan jag tar ställning. För oss är det lite främmande, vi har ju inte haft något sådant tidigare, säger Eva Johansson (C), partiets gruppledare i Växjö kommunfullmäktige till Smålandsposten, som var först med att skriva om nyheten.

En av de som däremot välkomnar böneutrop är den svenskyrkliga biskopen Fredrik Modéus vilket mötts av kritik från en del av hans följare.

– Jag välkomnar därför ansökan om böneutrop och hoppas höra såväl kyrkklockor som böneutrop i vår stad.

Biskopen anser rätten att utöva sin tro vara en viktig grundpelare i demokratin och menar vidare att böneutropet enbart vore positivt för samhället. Att hans uttalande skall tolkas som att den kristna kyrkan viker ner sig för islam avfärdar biskopen.

– Det handlar inte till någon del om att förneka sin egen tro. Det är där jag tycker en del trampar fel. Jag är kristen och lever med kyrkan i min vardag, och jag har den kristna tron som modersmjölk. Det är just den djupa identiteten som gör att man kan vara öppen och tolerant mot andra, och det är viktigt säger Modéus.  

Han tror även att en av anledningarna till att böneutropet mötts av motstånd är en slags rädsla, en rädsla han själv kan känna igen.

– Det är en mycket mänsklig reaktion att vi är rädda för det vi inte känner till. Man kanske inte känner någon som är muslim, och då blir det ett hot. Det viktigaste vi kan göra är att försöka lära känna människor som är annorlunda. Då kommer vi upptäcka att de är människor, liksom vi, fortsätter biskopen.

 

Philip de Croy

Taggar:

Islam
1 Kommentarer
Thomas Kärrlander

Visserligen har den ursprungliga kristna tron inget att göra med varken kyrkor eller trosinriktningar, men det är ändå märkligt vilken vändning som skett i landet. Numera talar de som inte tror mer för den kristna tron än de som påstår sig vara kristna.