Sune Fahlgren önskar en offentlig diskussion om Knutby, men förutsättningarna för det konstruktiva samtalet grusar han med sin ledartext i Sändaren.
Fahlgren påstår att Peter Halldorf nu är persona non grata och att pingstledningen inte vill lära sig något nytt. Fahlgren kan knappast ha läst Alms replik eftersom han påstår detta när Alm skriver dess direkta motsats. Alm bjuder in till en större analys för att förstå sammanhang och företeelser för att kunna undvika något som Knutby. Följande mening från Alms text visar på just detta: ”Reflektioner kring detta skulle bli ett viktigt bidrag till att förebygga framtida haverier i vår rörelse.”
Det sista stycket i Alms replik lyder: ”Den stora skadan i våra sammanhang är att individer utnyttjat våra gemenskaper och plattformar för sina egna agendor. Genom just Pingst Pastor och andra nätverk vi byggt de senare åren är vi på väg bort ifrån detta. Halldorfs artikel visar med all önskvärd tydlighet att vi behöver bygga vidare på dessa nätverk och att även han behöver dem.”
Här erbjuds Halldorf inte bara fortsatt samtal, utan Alm skriver dessutom att han vill ha Halldorf kvar i gemenskapen. Alltså dess raka motsats till Fahlgrens anklagelse.
Vari Alms text finns kravet på ”kontroll över samtalet”? Är det önskan att det ska ske under organiserade former inom ramen för vårt pastorsnätverk? Eller är det viljan att låta en verksamhet behålla sin koppling till dess lokala församling? Inget av dessa två önskningar är ett främmande inslag i något organiserat föreningsliv. Ändå försöker Fahlgren framställa pingstledaren i enbart negativ dager och drar sig inte ens för att hävda att Alms text har ett ”obehagligt tonläge”. Vad har i så fall Fahlgren?
De citerade meningarna från Alms text fråntar Fahlgren styrkan i hans anklagelser och dessutom eroderar det trovärdigheten i Fahlgrens strävan efter en dialog. Tyvärr verkar Fahlgren både mer stridslysten och benägen att göra illvilliga tolkningar, än att besitta den förmåga som krävs för det konstruktiva och gynnsamma samtalet.
Fahlgrens text och även mitt genmäle visar på en svaghet i den offentliga debatten. Ty oavsett ämne kommer alltid en publik diskussion medföra frestelsen att ta till överord och spetsiga formuleringar istället för att söka den bästa förklaringen. Jag har sett detta gång efter annan i mitt yrkesliv. Men jag vet också vad som kan bidra till en god utveckling. När jag jobbade som pressekreterare på regeringskansliet kunde jag få samtal från ledarskribenter som ville få sakupplysningar för att kunna skriva en text med korrekta uppgifter. Fahlgren har inte agerat så. Han har i stället mot bättre vetande skrivit en dom över Pingströrelsen och helt utan hänsyn till vad Alm skrivit. Därför upprepar jag det Alm påtalat: Pingstledningen är medveten om vårt behov och vi har ett pågående arbete för att hantera osunda församlingsmiljöer.
Självklart kan vi bli bättre och vi tar gärna emot goda råd. Därför önskar jag att Fahlgren hade haft mer av råd än påhopp i sin text.
MARCUS JONSSON
Kommunikationschef
Pingst – Fria församlingar i samverkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR