Tillhör du den kristna högern? För många med förankring i svensk frikyrklighet är frågan absurd. Främst för att kristen höger associeras med ultra­nationalistisk och klimatförnekande amerikansk politik som ifrågasätter demokrati, stödjer rasism och främlingsfientlighet och älskar automatvapen. Det är långt ifrån en internationalistisk frikyrklighet som startade och drev igenom svensk demokratisering, har stort engagemang för flyktingar och som nu utlyst klimatnödläge.

”Kristen höger” sägs ofta utan att precisera vad det är. I USA betecknar det en rad medlemsorganisationer. Christian ­Coalition of America, Family Research Council och en stor del av den löst ­organiserade Tea Party-rörelsen är några exempel. Dessa arbetar för att evangeliska protestanter och politiskt konservativa (vita) amerikaner ska rösta på republikanska partiets kandidater i olika ­politiska val.

Några liknande organisationer av betydelse finns inte i svensk politik eller i svensk frikyrklighet. Den har aldrig varit en grogrund för en kristen höger. I den mån trosrörelsen kan ses som kristen höger samlar de endast tre procent av frikyrkomedlemmarna. Men svensk och amerikansk ­politik är olika. Historiska händelser, proportionellt valsystem och parlamentarism har gjort att när vi går och röstar i höstens riksdagsval är partierna och ­deras partiledare centrala.

Medan få frikyrkoväljare röstar på Sverigedemokraterna sympatiserar många med Krist­demokraterna. När jag under­söker frikyrkoväljarnas partisympatier brukar omkring 40 procent ha KD som första alternativ och en fjärdedel känner sig som uttalade KD-anhängare. Med tanke på att KD är ett ­litet parti i svensk politik framstår ­deras position som stark i frikyrkorna. Stödet varierar något mellan samfunden. Men i alla frikyrko­samfund stöds partiet alltjämt av många medlemmar.

Utifrån Kristdemokraternas starka position bland frikyrko­väljarna är partiets politiska förändring värd att uppmärksamma. I allt större utsträckning bejakar KD-företrädare auktoritära värderingar. Det rör sig bland annat om en betydligt restriktivare hållning mot flyktingar, hårdare straff, militär upprustning och nedprioritering av klimat­omställningar. Partiets öppningar för samarbete med Sverigedemokraterna har ökat.

Utifrån tanken att man väljer parti baserat på sina åsikter kanske stödet för Kristdemokraterna kan komma att minska i frikyrkorna. En del frikyrkligt aktiva har också slutat vara KD-medlemmar och andelen frikyrkligt aktiva som röstar på KD har minskat. Trots detta är Kristdemo­kraterna alltjämt ett stort parti bland frikyrkornas medlemmar.

Tvärtemot vad många tänker sig finns det forskning som visar att en stor del av väljarna inte väljer parti efter sina åsikter, utan anammar de åsikter som deras bästa parti förespråkar. Väljarnas åsikter följer partiets.

Kommer frikyrkornas KD-väljare att följa partiet och byta åsikter till att förespråka restriktiv flyktingmottagning, hårdare straff, militär upprustning och visa ointresse för klimatet? Politiskt har då en stor del av frikyrkorörelsen ömsat skinn. Förvisso är då inte frikyrkorna motor för förändringen, utan påverkan kommer från det omgivande samhället.

Vem kristna lyssnar på avgör vad som kommer att hända. Om budskapet att följa Jesus ska kunna forma människor i och utanför politiska partier måste kristen tro få konsekvenser utanför kyrkans väggar i vardagen. Tycker kristna i stället att det är viktigt att anpassa sig till det omgivande samhället pekar mycket på att en svensk kristen höger kommit för att stanna.