Ledarredaktionen: Låt denna utfrågning bli den viktigaste

Magnus Hage vi, Rakel Lennartsson, Robert Tjernberg, Philip de Croy.

 Foto: Hans Runesson

På onsdag startar Equmeniakyrkans partiledarutfrågningar i Vårgårda. En fantastisk möjlighet för den svenska kristenheten att ställa folkets främsta företrädare mot väggen. Utfrågarna Joakim Hagerius och Britta Hermansson har valt att fokusera på frågor om klimat, integration och religion/andlighet. Sändarens ledarredaktion skriver därför gemensamt på dessa tre områden - och varför de är viktiga att få partiledarnas tydliga svar kring.

Klimatet.

I gamla familjeföretag talar man ofta om förvalta snarare än att äga. När det är dags väntar ett generationsskifte där det som varit lämnas över till det som nu ska bli. På samma sätt borde vi betrakta jorden som vår arvslott och skapelsen som vårt gemensamma familjeföretag.

Men med skövlade skogar, smältande isar, utfiskade hav, vanskötta djur och en skev
resursfördelning har vi snarare blivit med ett konkursbo.

Därför måste vi börja förvalta, istället för att förbruka skapelsen.

För inte skapade Gud jordens resurser för att vi skulle fördela dem så skevt att somliga kan ägna sig åt frosseri medan andra svälter.

Inte skapades vattnet för att vi skulle utrota valarna och fiska ur världshaven. Och inte skapades markens alla djur för att vi skulle utsätta dem för obeskrivligt lidande under plågsamma transporter och onödiga djurförsök. Därför måste vi göra om och göra rätt.

Dessutom måste vi göra det tillsammans oavsett vi är konservativa förvaltare, gröna radikaler, visionära liberaler eller demokratiska socialister. Det är inte för sent men det är bråttom.
 

Integrationen.

Invandring och integration tillhör väljarnas tre viktigaste frågor inför höstens val, enligt en färsk undersökning från SOM-institutet.

För de yngsta är det faktiskt den allra viktigaste frågan, vid
sidan av miljön.

Det är naturligt, integration handlar om själva samhällsbygget. Ordet förstås oftast som integration mellan svenskar och invandrare, eller om man ska vara ärlig: invandrares integration i Sverige, vilket egentligen heter assimilering – enkelt uttryckt:
De ska bli som oss.

Men integration handlar om oss alla och hur vi krokar i varandra, utan att avvika från grundläggande värderingar så klart.

Integration är att bygga det gemensamma samhället, igen.

Religionsfrihet är en grundlagsskyddad rättighet: du får tro på vad du vill och ingen får ta ifrån dig din tro eller diskriminera dig på grund av din tro. Det är dock inte detsamma som att ha rätt att göra vad som helst bara för att det görs i religionens namn. Allt det här är självklarheter, ändå uppstår hela tiden grumliga diskussioner, förment välmenande eller medvetet förvirrande.

Alla pratar om integration, men på vilket sätt? Försök att lyssna nästa gång. Vill avsändaren ge människor en ärlig chans eller vill hen underblåsa oro för att skapa större spänningar och klyftor?

Integration är att bygga det gemensamma samhället, igen. Och faktiskt är det nog så att vi behöver vitalisera vårt samhällsbygge alldeles oberoende av invandringen. Att låtsas någonting annat är bara populism.

 

Religionen.

”Tror du på Gud?” Det var evangelisten John Hedlund som ställde frågan till folkpartiledaren Bengt Westerberg i sitt Korstågstält utanför Vetlanda i mitten av 1980-talet.

”Nej”, svarade Westerberg. ”Jag respekterar ditt svar, här har du min hand”, svarade Hedlund, tog tag i Westerbergs hand och skakade den.

De efterföljande partiledarutfrågningarna som Equmeniakyrkan och dess församlingar nu för tiden anordnar i Vårgårda ställer också frågor om partiledarnas andlighet.

Ofta är de lite vagare än
Hedlunds direkta fråga. Lite överraskande har det vid de
senaste utfrågningarna varit vänsterpartiledaren Jonas
Sjöstedt som valt att dröja vid frågorna om andlighet även om hans svar på Hedlunds fråga måhända skulle likna Westerbergs.

Andras svar har blivit mer korthuggna. Fast som man frågor får man svar. Då gäller det att utfrågarna ger partiledarna chansen genom att ställa frågor om deras tro. Förut var kanske partiledarnas andlighet mest intressant för nyfikna och för någon enstaka för hur de skulle rösta. Men med religionens förändrade roll i samhället har frågan om politikers religiösa erfarenhet blivit alltmer central.

I sin forskning har en av denna ledares förfarfattare, Magnus
Hagevi, kunnat konstatera att riksdagen fattar allt fler beslut som beaktar religion, medan dess ledamöter i allt mindre utsträckning har egen erfarenhet av organiserad religionsutövning. Vet de vad de fattar beslut om?

Den sista frågan dröjer sig kvar. Kanske kommer svaren under de närmaste veckornas intensiva utfrågningar på Tånga Hed i Vårgårda.

En tradition vi ska ta vara och fasta på. Den kyrkliga rösten är fortfarande av vikt, inte bara för politikers röstfiskande men också samhället i stort.

Låt oss hoppas att det inte bara blir valrörelsens mysigaste utfrågning - utan också den viktigaste.

 

Magnus Hagevi

Rakel Lennartsson

Philip de Croy

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

 

Till minne