Ledare

Komplettera MLK-priset

Dr. Martin Luther King talar på fredsmarschen i Chicago 1967. En bild av honom som vi hellre ser. Foto: Chick Harrity/AP

Det är befogat att undra om Equmeniakyrkan kan fortsätta stå bakom Martin Luther King-priset efter vad som nu kommit fram om rättvisekämpen.

Men viktigare är frågan om hur vi förhåller oss till att goda människor kan göra onda gärningar.

Baptistpastorn Martin Luther King hade en dröm som var så explosiv att den förändrade inte bara ett helt land, utan en hel värld i synen på rasskillnader och vägen framåt som mänsklighet.

Han har vid sidan om Mahatma Gandhi och Nelson Mandela (efter vistelsen på Robben Island) blivit det stora ansiktet för den alternativa kampens väg. Utan vapen, med hopp och tro som vassaste eggen.

Han har hållit ett av världshistoriens mest hyllade tal, varit en av de mest uppburna kristna pastorerna någonsin. Utan honom hade det segregerade amerikanska samhället antagligen stampat på i sina mest absurda yttringar längre än vad som nu varit fallet. Luther Kings slutvision är inte fullbordad, men det går inte an på hudfärg för att sitta ner i bussen, äta på vissa restauranger eller få tillgång till vissa ämbeten i USA längre, i alla fall. I alla presidenters standardrutiner ingår att högtidligt fira MLK:s minnesdag.

I Sverige är Equmeniakyrkan med och delar ut ett prestigefyllt pris i hans ära och anda.

Och så händer det där som inte ska hända en hjälte.

Ryktena om Martin Luther Kings kvinnoaffärer är sen gammalt, och faller nog inom ramen för vad som kan hanteras. Moralisk dekadens till trots, det är inte första eller sista gången den typen av beteende kommer att avslöjas och behöva bearbetas hos en pastor eller kristen.

Det som skaver mest är de nya uppgifterna som presenterats av erkända historikern David J Garrow i engelska magasinet Standpoint, där han med nysläppta uppgifter (som läckt i förtid) från FBI fått tillgång till material som är djupt problematiskt.

I underrättelsetjänstens arkiv ska bland annat en film finnas där Luther King hejar på en kollega att våldföra sig på en kvinna. Luther King skrattar när hon säger stopp. Han ska ha kallat upp kvinnor på rummet under sina prediko- och talturnéer för sex. Även kvinnor i den egna församlingen ska ha utnyttjats och ibland har kvinnor ”delats” med andra pastorer.

Så. Hur gör vi med priset nu? Hur gör vi med självaste Martin Luther King Jr? Är hans goda segrar nu för alltid solkade av de mörka sidorna?

I Bibeln bemöter Jesus en undrade mans fråga om han är god med att svara att ingen är god utom Gud. Det finns ett djup i det svaret som ekar genom historien.

Kings namne, reformatorn Martin Luther, gick in i evigheten med förföljda judar på sitt samvete. Pedofilhärvan i katolska kyrkan är en stor skam. Inte heller i modern tid slipper frikjyrkorna undan sina konfrontationer med ”heligt folk som gör onda saker”

Nutidens frikyrkopåve Bill Hybels är ett färskt exempel på detta. I sin haussade status föll han för möjligheten att utnyttja kvinnor i församlingen på ett skamlöst sätt. Men slutar det alla dessa gjort bra vara bra på grund av det som inte varit bra?

Inte heller bibelns ”hjältar” är fria från fläckar. Jakob, han som blev stamfar för hela Israel började sin resa genom att lura till sig faderns välsignelse på sin brors bekostnad.

David fick tycke för en kvinna och såg då till att hennes make mördades.

Mose slog ihjäl en egyptier.

Vilka hjältar va?

Ingen är god utom Gud, var det. Alltså kan ”goda” människor göra ont, liksom ”onda” människor göra gott. Ingen är allt, alla är något. Men att göra människor till gudar är dömt att misslyckas.

Om vi bekänner när vi gör fel är Gud trofast, men om vi inte bekänner har vi också lämnat ut oss själva i en match vi inte kan vinna. En sådan spiral går alltid nedåt.

Så. Hur ska vi då göra med Martin Luther King, och med priset?

Jag tror vi måste tala om honom som både en freds- och rättvisekämpe, som om hans mörker. Liksom vi behöver göra om så många människor genom tiderna. Även om oss själva.

MLK-priset kan gott alltså vara kvar, men bör kompletteras med ett pris för arbete för utsatta kvinnor.

Det skulle ge historien och alla dessa utsatta kvinnor en större rättvisa.

»Och så händer det där som inte ska hända en hjälte.

Robert Tjernberg

robert.tjernberg@sandaren.se
0 Kommentarer
0 Kommentarer

Ledare

Mer inom samma ämne