Ledare

Hur gör vi när döden blir en teknisk fråga?

Philip De Croy
En robot hälsar välkommen till en stor AI-mässa i Kina förra året. Foto: Ng Han Guan/TT/AP

Frågan om livets slut har alltid fascinerat människan. Men trots att vi alla föds med ett livslångt partnerskap med döden är den främmande för många svenskar och det kanske inte är så konstigt.

Vi lider inte med de yttersta konsekvenserna av krig, vi äter oss mätta och genom medicinsk forskning har vi lyckats bota många sjukdomar och samtidigt förlängt vår generella livslängd. En annan orsak är att medan man förr dog i bostaden omgiven av sin familj, somnar de flesta idag in på ålderdomshem och sjukhus varpå andra tar hand om kroppen. Få människor behöver alltså se, än mindre ta hand om sina avlidna föräldrar, syskon eller vänner. Det ger oss en död på distans och som hanteras professionellt men på replängds avstånd.

Fjärran från denna distans har det funnits två tydliga fält som istället tyckts leva efter devisen Memento Mori, minns att du är dödlig, och det är religion och konst. Inom islam talas det om Qiyamah, den yttersta dagen där varje människas samlade handlingar vägs mot varandra av Allah. För buddhisterna är målet att nå den eviga vilan i Nirvana. Hinduer längtar till den stund då människans odödliga själ Atman förenas med världssjälen Brahman medan kristendomen förkunnar livets seger över döden genom Kristus försoningsverk på korset. Genom tron får människor en kompass för okänd terräng och en förhoppning om ett evigt liv.

Via konsten erbjuds färg, form och ord där döden blir någon konkret och greppbart, ibland kitschigt. Så är det exempelvis med Damien Hirst diamantbeströdda kranium, David Ostrowskis konstverk som målar självmord på duk eller i författaren Max Porters allegori över sorgen som en korp. Men vid sidan av teologi och kultur växer nu ännu ett fält fram där döden ges utrymme och det är inom teknikens värld. Via programvaran Pullstrings dad-bot kan nu efterlevande chatta med sina döda anhöriga och vänner genom en AI-robot som via den avlidnes webb-konton och interaktion i sociala medier, återskapar deras online-personlighet.

AI eller artificiell intelligens är ett samlingsbegrepp för all konstgjord intelligens som uppvisas av maskiner och bygger på koden i ett datorprogram. AI är även ett forskningsfält inom teknikområdet och lite förenklat kan man säga att AI är ett annorlunda sätt att programmera datorer på. I stället för att ge exakta instruktioner till datorn om vad den ska göra, programmeras den till att förstå problem och lösa dem på egen hand. Man brukar skilja på specificerade artificiella intelligensen och generellt artificiell intelligens. Den specificerade AI:n har en uppgift som är klart avgränsad och där datorn matats med en stor mängd data och sedan lär sig nya saker utan att behöva programmeras om. Det är exempelvis så självkörande fordon och diagnos-robotar på sjukhus fungerar. Somliga talar också om generell AI som istället bygger på idén om att en dator kan lära sig vad som helst genom så kallad deep learning. Också här krävs det att den matas med grundläggande information men att den sedan skulle kunna dra helt egna och avancerade slutsatser.

Men är denna teknik-utveckling till vår hjälp eller stjälp när vi försöker hantera döden som begrepp och sorgen efter våra avlidna? Ja, det återstår ju att se. Via installation Dimensions in Testimony kan USC Shoah Foundation och Historiska museet låta besökare möta och samtala med överlevande från Förintelsen, också den dag som de sista vittnena av denna katastrof somnat in. Så kan tekniken bli till välsignelse för kunskapsspridning och människovärde.

Men att den nya tekniken suddar ut den gamla gränsen mellan liv och död skänker oss både nya möjligheter och nya risker. Plötsligt kan vi, som redan idag lever våra drömmas liv genom perfekta bilder på nätet leva vidare för evigt genom just dessa konton. Det kan leda till både högmod och fall och väcker frågor om vi någonsin kan få ro och evig vila? Och vem tar kontrollen över våra internetpersonligheter när vi inte längre kan föra vår egen talan?

Men det kan också vara en möjlighet och vår tids sätt att avdramatisera och hantera den där oundvikliga döden. Tidevarv komma, tidevarv försvinna också i en digital tidsålder.

»Vid sidan av teologi och kultur växer nu ännu ett fält fram där döden ges utrymme och det är inom teknikens värld.

Philip De Croy

0 Kommentarer
0 Kommentarer

Ledare

Mer inom samma ämne