Ett övergrepp på världsarvslistan

Att göra Hagia Sofia till moské är en symbolisk seger för de starka reaktionära grupper som är i färd med att kullkasta Turkiets sekulära samhällsbygge. Det finns en legitim rädsla för vad nästa steg nu kan tänkas vara.

Sofia är inte bara ett vackert namn. Det är också ett av Guds aktiva attribut, närmare bestämt visheten. I Ordspråksboken 9:1 kan man läsa om hur denna vishet har byggt sitt tempel och att hon har huggit sitt heliga sjutal av pelare. Det är med andra ord ingen slump att Hagia Sofia heter just så och när den praktfulla kyrkan stod klar 563 skall man utropat ”Salomo, vi har överträffat dig”.

Genom brytningen mellan Rom och Konstantinopel blev hon symbolen för den Grekisk-ortodoxa kyrkan och vid Konstantinopels fall år 1453 omvandlades kyrkan till moské.

Efter att Mustafa Kemal Atatürk blivit den självständiga republiken Turkiets första president genomgick landet stora förändringar. Det islamiska kalifatet pressades undan och den teokratiska samhällsordningen avvecklades till förmån för en planmässig sekularisering. Som ett led i detta förvandlades Hagia Sofia till ett museum och blev samtidigt utsett till världsarv av UNESCO.

Men nu, efter 86 år står Hagia Sofia återigen i centrum för en schism mellan öst och väst. Reaktionära grupper har länge kämpat för att riva upp Atatürks sekulära samhällsbygge och den 10 juli nådde man en stor delseger. Turkiets förvaltningsdomstol rev upp de gamla besluten och samma dag deklarerade president, Recep Tayyip Erdoğan att byggnaden återigen ska användas som moské.

Beslutet är en ”provokation mot den civiliserade världen” enligt Greklands kulturminister Lina Mendoni. Patriark Bartholomew har varnat för att Hagia Sofias nygamla status kan leda till att miljontals kristna världen över kommer att vända sig emot islam medans påve Franciskus i sin angelusbön meddelade att beslutet smärtar honom och att hans tankar går till Istanbul.

Men varför väcker det så mycket känslor och vad spelar beslutet egentligen för roll?

Till viss del handlar det om retorik och om politik. Till omvärlden försäkrar de turkiska myndigheterna att Hagia Sofia fortfarande ska stå öppen för alla och att de kristna mosaikerna ska få vara kvar. Men på hemmaplan låter det annorlunda. Där talar president Erdoğan om nationell stolthet, yttre hot och om att inga utlänningar ska få diktera Turkiets inre liv. Samtidigt som man vill hålla på sitt, ryms även lockrop om att återta historiskt muslimska fästen som Jerusalem och den spanska regionen Andalusien. En retorik som redan fått sin praktik i turkiska krigshandlingar mot den kurdiska befolkningsgruppen både i egna landet och i Syrien. Det finns alltså en legitim rädsla om vad för projekt, beslutet är en del av.

En annan orsak handlar om den religiösa mångfalden. Det råder knappast någon brist på aktiva moskéer i Istanbul. Tvärtom är närmaste grannen Sultan Ahmed-moskén, mer känd i väst som Blå moskén på grund av sina vackert blå keramikplattor. Därför upplevs beslutet istället vara en markering mot såväl delar av Turkiets kristna historia som mot den kristna minoriteten i allmänhet och mot väst i synnerhet.

Ett tredje, minst lika allvarligt argument är att Hagia Sofia är ett kulturarv som tillhör alla. Det är själva poängen med UNESCOS världsarvslistor. Turkiet må ha juridisk rätt att fatta detta beslut men allt som är rätt behöver inte vara riktigt. Vissa byggnader såsom Kolosseum, pyramiderna i Giza eller för den delen Alvaret på Öland, är inte fria att behandla efter tidens nyck eller politik.

Till världsarven finns en historisk allemansrätt som handlar om att bevara och att lämna vidare till nästa generation. Ett förvaltarskap för naturens och mänsklighetens allra märkvärdigaste uttryck och färger. Det gäller både slott, odlingsmark och underverk. Och ja, det gäller Hagia Sofia.

1 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Thorsten Schütte
Atatürks sekulära samhällsbygge har en blind fläck, den föraktfulla synen på minoriteter såsom armenier och kurder.