Ledare

Är världsekonomin vår nya globala religion?

Lehman Brothers tidigare vd Richard S. Fuld Jr, fick ge finanskrisen ett ansikte 2008. Är tron än en gång för stark på vad marknaden kan hantera? Foto: Susan Walsh TT/AP

Swedbanks misstänkta penningtvätt väcker nu många frågor – både om bankers moral och om pengars makt över huvud taget. Genom en digitaliserad och global marknadsekonomi har pengar fått en allt starkare existentiell aspekt. Pengar verkar ha blivit vår tro, tillit och tröst.

Förändringen innebär inte – som i Bibelns berättelser – att vi tillber guldkalven eller Mammon, utan att vi fått komplexa system med pengar som gör livet alltmer till en ren monetär verklighet.

Detta går inte att lösa på ett enkelt sätt, genom att driva ut månglarna ur templet eller att peka finger åt giriga människor eller att ge principer för ”tiondegivande”. Skillnaden mellan dagens omslutande monetära verklighet och gårdagens pengadyrkan är stor.

Förut sågs pengar som något utifrån, något som motsvarade ett värde i en sak eller i en arbetsinsats. Pengar kunde forma oss till egoister när vi satte pengarnas värde framför andra saker och arbete. Men nu är pengar en tro, en ism som genomsyrar samhället och våra livsvillkor. Det nya kontantlösa samhället har också tagit bort den tidigare sinnligheten i pengar.

Denna förändring framträder också som nödvändig, exempelvis i fondsparande, huslån och casinospel, där pengar på ett magiskt sätt skapas ur intet, genom ett fondval, ett lånelöfte eller en knapptryckning på mobiltelefonen. I våra hjärtan får vi lära oss lita på att den ansiktslösa marknaden sätter schyssta priser, ger låga räntor, är stabil och god. Marknaden är alltså inte helt olikt en osynlig gudom som vi tror på.

Dagen efter det att Uppdrag granskning
avslöjade misstankarna mot Swedbank gick
50 000 000 000 kronor upp i rök! Vips! Sedan dess har Swedbanks aktie hämtat sig något, men raset visar ändå att osynliga pengar spelar en större och ännu allvarligare roll i dag.

Om Gud, gudstjänst och församlingstillhörighet är främmande begrepp för många idag, så är marknaden ett desto mer känt. Marknaden, och inte vänners gemenskap, har blivit det fält där mycket tid i våra liv utspelas. Få skulle säga att de där tillber mammon. Men det behövs inga bekännelser för att komma till marknaden. Det räcker med att delta i ständigt nya köpfester och i lånekarusellen. Pengar ger dessutom ingen tid för vila och vänskap – även om pengar skapar den illusionen.

I takt med att vi omsluts av en sådan alltmer ekonomisk verklighet har separationen i kyrkorna mellan kristen tro och pengar – mellan teologi och ekonomi – lett till en allvarlig kris: samma ekonomism råder där. I handling och förkunnelse brottas vi inte med vad kristen tro har med pengar att göra i ett samhälle där pengar är tro.

Låt mig ge ett par exempel på vad ett återupprättat samband skulle kunna betyda: Genom att fundera ekonomiskt på vad det konkret innebär att vara Kristi kyrka, skulle budgetarbete i församlingen kunna bli en spännande teologisk verkstad och inte bara något som lämnas över till ekonomer. Genom att teologiskt motivera insamlingar skulle gåvogivande gestalta en tro på att vi är mottagare av själva livet som gåva.

Swedbanks egen utredning har kommit men säger inte mycket. Statliga myndigheter och politiker visar nu att de är mycket angelägna om att bankernas system effektivt stoppar ”svarta pengar” från att överföras som om de vore legala. Man kan nog se dessa markeringar som ett offentligt försvar för den sekulära tron på pengar. Förtroendet för systemen måste återställas. Ödmjukhet inför problematiken saknas.

Kyrkornas utmaning finns i en annan tro, i en annan berättelse, som ger en bild av ett liv på riktigt och att vi lever det livet tillsammans – beroende av varandra. Där är tro att hjälpa varandra, inte att köpa tjänster; där är tro att bli sedd som Guds avbild med värde och värdighet, inte som kund; där är tro att vara delaktig i gudsrikets festmåltid, inte att bli konsument.

Ett storord i budskapet om Guds rike är ”nåd”, det vill säga: Livet är gratis – inte pengar.

»Man kan nog se dessa markeringar som ett offentligt försvar för den sekulära tron.

Sune Fahlgren

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

Ledare

Mer inom samma ämne