Kultur & Teologi

Påsken - vad är det?

Nu är påsken här. Men vad är det vi firar egentligen? Jo, under det svenska påskfirandet blandas det kristna mysteriet med judiska traditioner, ägg från den ryska tsarfamiljen, en hare från Tyskland och häxor på väg till ett diaboliskt gästabud. Hur blev det en sådan blandning och vad ligger bakom traditionerna?

Sändarens Philip de Croy reder ut begreppen.

Ett judiskt arv

Den viktigaste högtiden inom judendomen kallas Pesach och är hebreiska för att ”passera förbi” Det syftar på det stora uttåget när judarna tilläts lämna ett liv av slaveri i Egypten för att vandra mot det Förlovade landet. Kristendomen ärver detta firande och under kyrkomötet i Nicea, år 325 bestämmer man att påskdagen skall infalla den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagsjämningen. Månens position flyttar därför påsken än idag.

En stilla vecka

Den har kallats stilla veckan, passionsveckan, tysta veckan och dymmelveckan men den är oavsett namn inte samma sak som påskveckan. Stilla veckan är den sista veckan i fastetiden och symboliserar en vaka inför Jesus död.

Den första och viktigaste dagen är då Palmsöndagen som firas till minne av Jesus intåg i Jerusalem då människor hyllade honom med vajande palmblad. Det är också här som dagens påskris har sina rötter medan traditionen att pynta riset kommer först på 1930-talet.

Inför fredagens sorgedag bytte kyrkorna under Dymmelonsdagen ut den metalkläpp som svajar i kyrkklockan mot en i trä för att ljudet skall bli dovare och sorgsnare. Under påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan åter ljuda med full klang.

Under Skärtorsdagen vars namn stammar ur det fornnordiska ordet för renhet påminns kyrkan om att Jesus tvättade lärjungarnas fötter för att vända upp och ner på det då rådande klassamhället. Men det är också nu man firar att Jesus instiftade nattvarden, då han den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar.

Triduum Sacrum

Triduum sacrum eller de tre heliga påskdagarna är ett samlingsnamn för Stilla veckans tre sista dagar:

Långfredagen är sedan 300-talet den dag på året då Jesus enligt berättelserna skall torterats av Pontius Pilatus, burit sitt kors på via Dolorosa (smärtans väg) för att sedan avrättas på Golgata strax utanför Jerusalem. I Sverige uppmärksammades detta fram till 1969 genom att krogar, danslokaler och butiker tvingades hålla stängt.

Enligt kristen tradition är påskafton egentligen en stilla dag av vaka vid graven. Här ligger Jesus i graven medan lärjungarna har låst in sig av rädsla för att själva bli avrättade. Enligt Första Petrusbrevet är det nu som Kristus stiger ner i dödsriket för att rädda de rättfärdiga och öppna himmelrikets portar. Men trots denna vila är det just påskafton som är svenskarnas festdag. Förmodligen är detta en slags kopiering från julafton då man äter gott & byter presenter, fast nu med påskägg.

Påskdagen är den kristna kyrkans största festdag då den firar Jesus uppståndelse, seger över döden och syndernas förlåtelse. I många kyrkor tänder man ljus som skingrar mörkret medan altaret kläs i vita textilier och pyntas med påskliljor som symboliserar uppståndelse och liv.

Men allt det övriga då?

I olika tider, religioner och kulturer har ägget stått symbol för fruktbarhet och återfödelse. Att det äts så mycket ägg runt just påsk har i väst att göra med vintern. I mörkret och kylan värpte hönorna inga ägg men lagom till fastan kom värpandet igång men då fick man inte äta dem. Därför hade man ett överskott av ägg lagom till påsk. Seden att måla äggen kommer från den ukrainska traditionen pysanka men också den ryska tsarfamiljen som beställde juvelklädda påskägg från juveleraren Fabergé.

Enligt traditionen är påskharen en påskens motsvarighet till jultomten. Harens uppgift är att dela ut eller gömma påskägg till barnen och traditionen kommer från 1600-talets Tyskland. Då blev den inte särskilt populär eller spridd men 1850 slår godis-och leksaksindustrierna slag i saken och marknadsför påskharen för barnen. Precis som äggen symboliserar haren dessutom, genom sin legendariska fortplantningsförmåga en symbol för fruktsamhet och liv.

Sist men inte minst, några ord om påskkärringar och häxor. Under långa delar av Sveriges historia har man trott att skogarna var fulla av troll, himlen full av väsen och marken fylld av magi. Vissa nätter var det extra mycket trolldom i görningen och farligast av alla dessa var häxorna som flög på kvastar till Blåkulla där de deltog i orgier med djävulen själv. Häxor påstods alltså vara en slags agenter för ondskan på jorden. För att skrämma dem på flykten sköt människorna skott, blåste i horn och tände eldar. Dessa eldar brinner symboliskt vidare i våra dagar men kallas nu för maj-eldar och påskbrasor.

Dagens påskkärringar är ett harmlöst minne av en otäck tid som kallas för ”Det stora oväsendet”. Det är namnet på de svenska häxprocesserna 1668-1676 då 400 personer torterades med glödande järn, sänktes ner i vatten och till slut halshöggs för häxeri varefter kroppen brändes på bål. Den sista att avrättas i Sverige för häxeri var Anna Eriksdotter år 1704 men dödstraffet för trolldom avskaffades först 1779.

Så återstår bara för oss på Sändaren att önska våra läsare en fin och välsignad påsk.

I olika tider, religioner och kulturer har ägget stått symbol för fruktbarhet och återfödelse. Att det äts så mycket ägg runt just påsk har i väst att göra med vintern.

Fakta:

0 Kommentarer
0 Kommentarer

Kultur & Teologi

Läs vidare