Kultur & Teologi

Så förhöll sig Etty Hillesum till Förintelsen

Etty Hillesum. Foto: Commonmedia

Den holländska Judinnan Etty Hillesums (1914-1943) liv och tankar har på senare år uppmärksammats av flera teologer och författare – nu senast av den tyskfödde jesuitpastorn Dominik Terstriep. Han är kyrkoherde i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm samt lärare i systematisk teologi vid Newmaninstitutet i Uppsala.

Etty Hillesum föddes i ett ganska sekulariserat hem i Middelburg. Moderns familj hade flytt från pogromer i Ryssland. Etty var som ung mycket begåvad och tog bland annat en licentiatexamen i juridik. Men hon hade också ett rikt kärleksliv med otaliga kärlekshistorier.

Vintern 1941 blev hon gravid och valde att göra abort. Samma år började hon i jungiansk analys hos terapeuten Julius Spier, som avled i cancer följande år. Den terapeutiska relationen utvecklades till en djup vänskap. Tillsammans med Spier, som var judisk flykting, började Etty ett ivrigt religiöst sökande, som även innefattade studier av Nya Testamentet. Hon började skriva dagbok och delar av denna gavs ut på tidigt 1980-tal.

Etty hade möjligen kunnat undvika döden om hon flytt, men hon valde att stanna hos sitt folk. En tid arbetade hon som socialarbetare vid Westerbork, ett uppsamlingsläger för dem som skulle skickas vidare till Auschwitz. Till slut drabbade detta öde även Etty, som troligen gasades ihjäl den 30 november 1943. Någon dagbok finns dock inte bevarad från förintelselägret. Det sista livstecknet från henne är ett vykort som hon kastade ut genom fönstret på tåget på vägen till Auschwitz.

Många judar förlorade sin gudstro när de insåg att förintelsen pågick, men det gällde inte Etty. Det var ju inte Gud som var ansvarig för förintelsen utan människor. För henne var Gud inte alltid allsmäktig utan lika ofta ett värnlöst barn som behövde vår omvårdnad. Liksom Kristus valde hon att offra sitt liv för att sanningen skulle överleva och segra i vår värld.

Det dröjde ända till 1981 innan ett urval av Hillesums dagböcker gavs ut. När den svenska översättningen kom ut 1983 blev mottagandet minst sagt ljumt i vårt sekulariserade land. Efterhand har hon dock uppmärksammats av kvinnliga författare som Ylva Eggehorn och Anita Goldman. Alla har dock valt att beskriva henne i det lilla formatet. Detta gäller även Terstriep. Frågan är om det inte finns tillräckligt med källmaterial för en tjockare biografi – eller om inte någon gjort sig besvär att göra tillräckliga efterforskningar.

Dominik Terstriep verkar liksom Eggehorn och Goldman fascinerad av Etty Hillesums tankar – och då inte minst hennes teologiska reflexioner. Men samtidigt har han som katolsk präst också reservationer – en kvinna som gjort abort skulle aldrig kunna helgonförklaras i hans egen kyrka.

INGEMAR ANDERSSON

Många judar förlorade sin gudstro när de insåg att förintelsen pågick, men det gällde inte Etty.

0 Kommentarer
0 Kommentarer

Kultur & Teologi

Läs vidare