48 procent av dem valde något av dessa två partier, som i undersökningar från Naturskyddsföreningen, WWF och klimatforskarna i Researcher’s desk har visat sig ha oacceptabelt dålig klimatpolitik.

SD är något av en klass för sig: de tar rätt och slätt avstånd från Sveriges klimatmål och deras nya riksdagsledamot Elsa Widding sprider konspirationsteorier om att klimatvetenskapen inte går att lita på. Men även M får underkänt av oberoende granskningar, de har bland annat stoppat många planerade vindkraftverk och Ulf Kristersson blev kort innan valet kritiserad av nästan 2000 forskare på Aftonbladet ­Debatt för att hans klimatpolitik inte är förenlig med vetenskapen.

De som röstar på SD och M tenderar inte att bry sig om detta – bokstavligt talat. SVT:s vallokalsundersökning Valu visade att miljö har lägst prioritet för både SD- och M-väljare när de väljer parti.

Generation Greta Thunberg

Så vad hände med generation Greta Thunberg? Varför bryr sig så få i hennes egen ålder om den klimatkris som riskerar att för­göra hela civilisationer under ­deras livsstid?

Bilden klarnar när vi tittar på uppdelningen mellan unga män och kvinnor i Valu. Kvinnor mellan 18 och 30 år gamla valde i större utsträckning klimatprofilerade partier såsom V, MP och C, medan SD bara fick 11 procent av deras röster. Männen i samma ­ålderskategori har däremot SD som största parti, tätt följt av M. Generation Greta existerar, men det är till allra största del en kvinnlig generation.

Årets ungdomsbarometer

Detta syns tydligt i årets Ungdomsbarometer som ­undersöker värderingarna bland svenskar mellan 15 och 24 år. 58 procent av tjejerna tyckte att miljö- och klimatfrågor är viktiga, men bara 38 procent av killarna. Klyftan mellan könen syntes även i en rad ­andra frågor: 64 procent av tjejerna tyckte att ökad jämställdhet är viktigt, men bara 21 procent av killarna. 40 procent av tjejerna vill tillåta fri invandring, 56 procent av killarna vill stoppa eller drastiskt minska den. Dubbelt så många tjejer kallar sig miljövänner, antirasister och feminister som killarna.

Framför allt är ett större engagemang för klimatet något som gör skillnad för de mest utsatta i världen.

Vad det här beror på är inte lätt att svara på, men internet lär spela en viktig roll. Algoritmerna på de stora sociala sajterna gör ofta starka uppdelningar mellan kvinnor och män. SD har en stark närvaro på YouTube och TikTok, men det är nästan bara killar som dras in i deras retorik och argumentation. Därtill har många studier visat att kvinnor generellt tenderar att ha mer empati än män, även om detta kan förändras.

Unik möjlighet

Vad kan kyrkorna dra för lärdomar från detta? Vissa har dragit slutsatsen att kristna ledare borde sluta prata så mycket om klimat och att hjälpa flyktingar, för det skrämmer bara bort unga män. Men kyrkans uppgift att stå upp för de svaga och varna för civilisationskrossande faror står fast oavsett om det är populärt eller ej. Om något har många församlingar en unik möjlighet att förmedla engagemang för klimaträttvisa och fattigdomsbekämpning till de unga männen.

Ungdoms- och scoutsamlingar

Förutom skolan är kyrkornas ungdoms- och scoutsamlingar en av de främsta mötesplatserna för killar och tjejer, och kanske krävs inte så mycket mer än att de får lyssna till varandras oro och erfarenheter. Det skulle kunna minska risken att många tvingas leva i ofrivilligt singelskap resten av livet för att så många män och kvinnor inte kommer överens på ett grundläggande plan.

Men framför allt är ett större engagemang för klimatet något som gör skillnad för de mest utsatta i världen. Enligt en studie publicerad i Science hotas över fyra miljarder människor av vattenbrist de kommande decennierna på grund av klimatkrisen. Kommer kyrkan kunna bidra till att unga män ser det som sin utmaning att rädda världen?

Micael Grenholm
doktorand i kyrkohistoria