Kultur & Teologi

Handke till Sändaren: Ångrar en del jag sagt

Valet av Peter Handke har väckt kritik. Men själv är han förvissad om att Svenska akademin ger honom priset för de litterära kvaliteterna.

I och med att Peter Handke tilldelas 2019 års Nobelpris i litteratur har debatten rasat om författarens politiska ställningstaganden.

– Fast jag är litteratur till 100 procent, säger Handke till Sändaren.

Samma dag det tillkännagavs att österrikaren Peter Handke ska tilldelas årets Nobelpris fick Sändaren en kort pratstund med den kontroversielle författaren hemma i hans trädgård sydväst om Paris.

Ett Nobelpris är givetvis inte att förakta.

– Jag är övertygad om att Svenska Akademien ger det för mina litterära förtjänster. För jag är bara litteratur, understryker Peter Handke vars lyckorus denna dag blandas med stor oro för att det ska leda till hård kritik.

– Ja, för det blev mycket ståhej när Ibsenpriset i Oslo 2014 tilldelades mig. Då anklagade vissa kritiker mig orättvist för att vara fascist, säger han.

Avsiktliga eller oavsiktliga förvanskningar? Det är frågor han ställer sig.

– Det var inte klokt vad folk kan slänga ur sig, utan att känna till saker och ting. Mina studier i juridik i ungdomen har hjälpt mig personligen att öppna mig för omvärlden och för att vilja förstå alla parter.

Valet av Handke uppfattas som kontroversiellt då Handke under 1990-talet tog ställning för Serbien i Jugoslavienkrigen. Han har även talat på den tidigare jugoslaviske presidenten Slobodan Miloševićs begravning.

– Det var Jugoslaviens begravning också, mumlar han.

Han vill inte gå in på om han ”kröp” för Milošević utan utvecklar det faktum att han personligen har slovenska anor på mammans sida.

– Därmed var jag också jugoslav, säger han kort.

Handke ångrar dock en del av sina impulsiva uttalanden i och med Balkankrisen.

– Då och då har jag slängt ur mig svordomar angående Srebrenicas mödrar. Det ångrar jag idag, säger han och gör en min i ansiktet som för att visa att så gör man inte.

Främst i Sverige och Tyskland har debatten om hans Nobelpris blivit oerhört ifrågasatt.

Men den har alltså ännu inte startat när vi träffas.

Ändå har Handke redan upplevt polemik flera gånger sedan Balkankriget.

– Det är så farligt, säger han, när t ex journalister beskriver ett krig ur en synvinkel. Men världen är inte bara svart eller bara vit. Med eller utan rätt betraktar jag att den journalistiska bevakningen av Serbienkriget var farligt ensidig, säger Handke.

”Rättvisa kräver att man får tänka det icke tänkta och att man måste försöka få se det icke sedda” är ett uppmärksammat uttalande författaren gjort.

– Jag försöker få folk att förstå alla parter. Men många lyssnar inte ens, utan bara ryter åt mig.

När en fransk journalist vid kända veckotidningen Le Nouvel Obs beskyllde Handke för att ha gett sitt samtycke för massakern i Srebrenica, stämde han tidningen för förtal och vann.

Tidningen fick betala en symbolisk euro i skadestånd samt advokatkostnaderna.

Året var 2007 och kanske är det en av orsakerna till att debatten kring Nobelpriset inte rasar i Frankrike, där han bor sedan 1990-talet.

Jag har letat mig fram till Peter Handkes grind, som ligger strax intill en bullrig förstadsgata nära Chaville sydväst om Paris.

Varför bor han här, undrade jag när jag steg ur taxin.

Men när jag upptäcker att det mellan de slitna hyreshusen finns en liten allé, kantad med tätbevuxna träd som leder fram till hans gamla stenhus, är det uppenbart att detta är en skön och lummig plats.

Handke anses ofta vara en vänsterförfattare och han medger att han förr i tiden ofta röstade till vänster.

– Men ett tag hade jag en granne som var konservativ politiker. Hon hjälpte mig att tvätta fönstren. När hon bad mig rösta på henne, fick de konservativa min röst.

Fast idag röstar han inte längre.

– Jag är enbart ”litteratur” numera, upprepar Handke som debuterade som författare 1966 vid bara 24 års ålder.

Han har skrivit ett sjuttiotal böcker och flera av dem har regisserats till teater eller blivit till film. Han var exempelvis en av manusförfattarna till ”Himmel över Berlin” 1987 i regi av Wim Wenders.

Vi går tillbaks i tiden, till hans ungdom då författaren Faulkner var en stor favorit. Tolstoj nämner han med värme liksom Andrić och Cervantes.

Handke berättar att han är trött för tillfället, då arbetet med nästa roman är intensivt. Den ska släppas nästa år. Han arbetar även på en ny teaterpjäs.

Om sitt eget skapande säger han att han är en klart klassisk författare.

– Ibland känns det som om stora författare redan skapat allt som går att skapa och att det jag skriver känns överflödigt, menar han.

På frågan vilken bok han skulle vilja föreslå en läsare som aldrig läst honom, överraskar hans svar.

–Det är inte upp till mig att göra min egen propaganda!

Med eller utan rätt betraktar jag att den journalistiska bevakningen av Serbienkriget var farligt ensidig. Peter Handke

Fakta: Peter Handke

Debatten bottnar i att Peter Handke i mars 2004 undertecknade ett konstnärsupprop, startat av den kanadensiske författaren Robert Dickson. Det skrevs till försvar för den serbiske nationalisten Slobodan Milošević.

Handke höll också ett tal under Milošević begravning 2006.

Bland annat organisationen Srebrenicas mödrar som representerar anhöriga till offer för morden i Srebrenica, har krävt att Svenska Akademien drar tillbaka Nobelpriset.

Enligt Mats Malm i Akademien finns dock inga belägg för att Handke skulle vara en krigshetsare eller att han skulle ha förnekat några krigsförbrytelser eller folkmord.

Johan Tollgerdt

0 Kommentarer
0 Kommentarer

Kultur & Teologi

Läs vidare