Alva Dahl har skrivit biografi över Gunnel Vallquist ”Stor potential att leva som hon”

Alva Dahl, författare. foto: Marcus Gustafsson

Den första biografin om Gunnel Vallquist är här. Författaren Alva Dahl tecknar bilden av en andlig och kulturell brobyggare.

Vad hade Gunnel sagt? Det är min reaktion när jag läser i tidningen att katolska biskopar i USA ska utarbeta ett dokument som kan hindra politiker som stöder abort från att ta nattvarden.

Min reaktion beror på två saker. Den första är det faktum att nattvarden var central för Gunnel Vallquist. Det är den förstås för de flesta kristna. Men för Gunnel Vallquist var dels den första nattvardsgången det mest avgörande ögonblicket i livet, det är så hon beskrivit det själv, dels var idén om nattvard över konfessionsgränserna i centrum för hennes mångåriga ekumeniska engagemang. Ett bord dukat för alla.

Det andra skälet till reaktionen handlar om Gunnel Vallquists förmåga att bli en punkt mot vilken man navigerar. Medan jag läser om henne träder hennes blick in i min egen vardag. Det handlar om en form av personlig och teologisk strålglans som gjorde henne till en av sin tids framträdande intellektuella och som lockade många människor att konvertera.

– Olov Hartman sa till Gunnel att hon var naiv som inte förstod att de människor som hon trodde att hon drog till Katolska kyrkan, egentligen drogs till henne.

Det säger Alva Dahl, som just kommit ut med Slå rot i förvandlingen – Gunnel Vallquists liv och livshållning. Boken är den första biografin över Gunnel Vallquist och spänner en båge från uppväxten som officersdotter till rollen som andlig och kulturell brobyggare, bland annat på Sigtunastiftelsen där hon blev nära vän med direktorn Olov Hartman.

Alva Dahl är språkvetare, författare och översättare och gjorde uppmärksammad skönlitterär debut med Längtans flöde 2019. Boken om Gunnel Vallquist är hennes eget initiativ. Under arbetet blev hon ”Gunnel” med sitt studieobjekt.

– Idén om att skriva något började gro när jag genom mitt arbete som redaktör för Svenskt översättarlexikon hittade brev från henne, adresserade till Sven Stolpe. De var innerliga och personliga, så annorlunda mot det jag läst tidigare.

För den bredare allmänheten var Gunnel Vallquist känd som ledamot av Svenska akademien och kanske även som översättare av Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”, ett mastodontarbete som tog mer än 30 år. Men det var som personligt troende och analytisk teolog hon gjorde djupast intryck på omgivningen. Hon konverterade till katolicismen 1939, när hon var 21 år.

– Kyrkan blev hennes arbetsfält fast hon aldrig hade något ämbete i kyrkan. Hon var en kyrkokritiker samtidigt som hon levde ett kyrkligt liv, säger Alva Dahl.

Hur var Gunnel Vallquist som person?

– Hon var trygg i sig själv och använde sin självkänsla för att stå upp för sådant som var viktigt för henne. Gunnel tog livet på stort allvar. Samtidigt var hon präglad av sin överklassbakgrund och hade förmågan att charma och ha trevligt tillsammans med andra. Men hon föredrog seriösa samtal, hon firade till exempel inte midsommar, det tyckte hon var meningslöst.

Hon verkar ändå inte ha varit en grubblare.

– Det är sant. Min bild är att hon fick nåden att ta emot tron och tilliten som något ganska givet. Hon hade stränga intellektuella ramar och kunde väga argument, men hennes andliga liv verkar ha varit rätt okomplicerat. I den mån hon brottades i sitt inre var det inget hon avslöjade.

Gunnel Vallquists kyrkliga intresse genomgick många faser. Den katolska liturgin blev tidigt viktig, Gunnel Vallquist lär känna benediktinerna i Frankrike och engagerar sig i förnyelserörelsen, där man återupptäcker den gregorianska sången. Hon har en period då hon utövar zenmeditation och utforskar i högre ålder den ryskortodoxa gudstjänsten. Genom alla faser behåller hon relationen till den latinska tidegärden.

– Alla de metoder hon mötte stämde henne till andakt, det var inte så att hon tog avstånd när hon gick vidare, säger Alva Dahl.

Redan som ung upplever Gunnel Vallquist kallelse till klosterlivet. Hon går med i dominikanorden.

– Även om hon senare släppte den tanken levde hon ett klosterliknande liv. Dominikanerna har som motto att be och sedan sprida det man lärt sig under kontemplationen. Det var i hög grad det hon gjorde.

Många lockades som sagt av Gunnel Vallquists budskap. Sven Stolpe kallade henne ”människoforskare och människofiskare”. Hon fungerade både som själavårdare och som introduktör av en tro som bryter mot fördomar. Stolpe var bara en av de kulturpersonligheter som via Gunnel Vallquist fick upp ögonen för den katolska kyrkan. Barbo Alving en annan.

– Jag tror att människor ville ha det förhållande till tron som Gunnel hade. Hon var så självklar i att ”jag har en plats i kyrkan, det behöver inte betyda att jag är okritisk, kyrkan behöver ifrågasättande röster som min”.

Det var inte alla katoliker som vid den tiden hade beskrivit kyrkan som hon gjorde, menar Alva Dahl.

Vad gäller Svenska kyrkan har Gunnel Vallquist skrivit att hon aldrig kände sig riktigt hemma där. Men hon hade, framför allt senare i livet, en nära relation till präster och andra enskilda personer i Svenska kyrkan. Hon skrev några gånger i Kyrkans Tidning och inbjöds att predika. I sin bok beskriver Alva Dahl Gunnel Vallquists sista tid i livet, när hon är försvagad, och då Martin Lönnebo ringer henne varje kväll och sjunger completorium, bönen inför natten, med henne på svenska.

Tro, författarskap och översättningsarbete. Alva Dahl har många saker gemensamt med den person hon nu skrivit om. Från och med i höst finns ytterligare en faktor: Bibelöversättning. Alva Dahl ingår i redaktionskommittén för Bibelsällskapets nya NT-översättning. En pilotöversättning har just blivit klar, nu ska den bearbetas av primäröversättare, exegeter och andra referenter.

Gunnel Vallquist satt i Bibelkommissionens styrelse under arbetet med Bibel 2000. Med tiden uppstår åsiktsskillnader som gör att Gunnel Vallquist till slut hoppar av.

– Bibelkommissionens uppdrag var att göra en översättning som fungerade för alla, i alla sammanhang. Gunnel kom mer och mer att se det som omöjligt. Hon tyckte att man inte tog hänsyn till kyrkans tradition.

Just det ämnar den kommande NT-översättningen göra, säger Alva Dahl.

– NT 81 har fått en del kritik för att gå för långt i anpassningen till begriplig svenska. Till exempel är ”fjärde nattväkten” översatt till ”tidigt i gryningen”. Den typen av kulturella rötter vill man nog värna mer nu. Detsamma gäller en del viktiga teologiska begrepp, som ”evangelium”.

Alva Dahl har fått kämpa för att hitta utgivare till sin nya bok. Många förlag tackade nej innan Ellerströms till slut nappade. Detsamma gäller ”Längtans flöde”, som ingen först ville ge ut men som sedan gjorde succé.

– Förlagen fattar inte hur mycket tro och andlighet betyder för människor, säger Alva Dahl. Det gäller medier överlag.

– När man i sammanhanget säger ”vi svenskar” menar man alltid ”vi ateister”. Det råder underskott på andliga kulturella uttryck i förhållande till vilket intresse som finns.

Alva Dahl säger att hennes tro på många sätt ligger nära Gunnel Vallquists. Men livsomständigheterna är olika. Under intervjun gnyr hennes 7 månader gamla dotter från vagnen. Gunnel Vallquist levde ensam och fick aldrig några barn.

– Det finns en potential i att vara förälder, men det finns också en potential i att leva som Gunnel gjorde. Det har varit viktigt för mig att skriva fram, hur mycket ett sådant liv kan betyda för kyrkan, världen och kulturen.

”Jag tror att människor ville ha det förhållande till tron som Gunnel hade. Hon var så självklar i att ’jag har en plats i kyrkan, det behöver inte betyda att jag är okritisk, kyrkan behöver ifrågasättande röster som min’ ”.

Fakta: Alva Dahl

Ålder: 36 år

Bor: Uppsala

Yrke: Författare, språk-
vetare, översättare

Aktuell med: ”Slå rot i förvandlingen – Gunnel Vallquists liv och livshållning”
(Ellerströms förlag).

Övrigt: Ingår i redaktionskommittén för Bibelsällskapets nya NT-översättning.

Tidigare titlar: ”Längtans flöde” (2019) ”Interpunktion” (2016)

Gunnel Vallquist (1918-2016) var författare, översättare och kritiker, samt ledamot i Svenska Akademien sedan 1982. Hon ägnade 30 år åt att översätta Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”.

Gunnel Vallquist konverterade som ung till katolicismen och blev en tongivande kristen röst i den svenska kulturoffentligheten. Hon skrev essäer och böcker i religiösa ämnen. Vallquist rapporterade från Andra vatikankonciliet, bland annat i form av ”Dagbok från Rom”, publicerad i fyra delar.

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.